Man får vara glad för det lilla...

...som till exempel att man i alla fall hade byxor på sig när man kom till jobbet. Disträ är ett ord som ganska bra beskriver mig just nu. Mycket att tänka på och då snurrar det lätt till sig.

Imorgon ska jag köra ett träningspass med två av de personer jag hjälper med träningen. Det ska bli roligt. Svett och mjölksyra ska vara ledorden som ska genomsyra både passet och musklerna. Visst låter det härligt! Jag önskar jag själv kunde köra så hårt men det kommer... man måste ha tålamod. Själv ska jag också styrketräna på jobbets gym men inte alls lika hårt som de andra kommer att få köra.

Det är kul när det går bra, förresten. Nu finns ultramaken att anlita som föreläsare även via Kompetensgruppen. Det är ett välrenommerat företag som förmedlar talare, föreläsare, coacher, utbildningar m.m. Självklart kan du anlita honom via hans egen hemsida fortfarande. Väl spenderade pengar kan jag intyga. Visst, jag är hans fru men jag är också en kräsen lyssnare. Efter hans föreläsning hade jag inga synpunkter. Ovanligt vad gäller mig... Det vet ni som känner mig.

Å du, dags att infoga träningen som en naturlig del av ditt liv. Tandborstning är inte heller alltid så kul men skulle du kunna tänka dig att vara utan det och hur skulle du må då?

Hejamamma!

Slut som artist

Ja, det är väl ungefär så jag känner mig just nu. Tidigt i morse, vid halv åtta nån gång, gick jag och Lilleman ner till tvättstugan för att mangla. Ja, jag är stenålders men jag gillar att mangla våra handdukar och sängkläder. Problemet nu var att jag hade sparat på mig väääldigt mycket att mangla. Det tog mig minst en halvtimme och väl där nere insåg jag att jag inte ens hade fått i mig så mycket som ett glas vatten. Värdelöst! Efter lunch tog hela familjen en långpromenad. Vi hade tur med middagen. Vi blev bjudna på mat hos syrran men nu är jag rökt. Min rygg vill inte vara med längre så just i detta nu sitter jag och pressar upp mig mot min vän spikmattan. Det är lite som HLR för ryggen. Jag uttryckte min förskräckelse för ultramaken "Ska jag inte klara mer än så här?". Han lät mig förstå att det inte är så lång tid kvar tills Bullan kommer och det är inte helt otroligt att kroppen börjar bli lite trött. Han har ju så rätt men jag har alltid haft svårt att acceptera kroppens begränsningar och bestämmer helst mina egna begränsningar.

Nu ska jag bara slappa resten av kvällen för imorgon är det dags för normallånga dagar för Lilleman på dagis och själv ska jag ju jobba.

Hejamamma!

Nominera min träningsblogg

Om du gillar min träningsblogg får du gärna nominera den till årets träningsblogg. Det gör du HÄR.

Men du måste snabba dig. Man kan bara nominera den fram till den 31 augusti.

Kram

Cykelägare igen...

...jag vet att jag måste släppa det men jag är fortfarande bitter över våra stulna cyklar. Ännu mer bitter blir jag över en självrisk på mååånga pengar. Undrar varför jag då betalar en försäkringspremie varje år?

Anyway så blev det två fina cyklar. Jag fick byta ner mig från min gamla, fiiina Lola till en betydligt tyngre cykel med bara Deore-komponenter... Ett plus var dock att min nya cykel har hydrauliska skivbromsar. Sen är hon fin hon med...


Storeman fick byta upp sig till en väldans mycket coolare dirtbike:


Det var en riktig värsting till cykel. Du kan tro att vi även skaffade oss värstingarnas värstinglås. Den j***el som petar på dem kommer jag att se till att hunt down like the dogs they are... Jag ser framför mig att jag står där på vakt, i mörkret när de där skitburkarna kommer farandes. Det enda de ser innan det blir helt svart är blixten från min stungun.... Nej, jag har såklart ingen stungun men även en snart 3-barnsmamma får ha mörka, hemska fantasier ibland.

Till lunch blev vi bjudna på god, grillad kyckling hos min kompis T som är en duktig cyklist, på tal om cyklar. Trots att vi bor norr om Stockholm åkte vi till Cykeltjänst i Södertälje för att köpa cyklarna. De är helt enkelt bäst där. Jag vet dock inte om det var kul när ägaren skämtade om att sätta på en pakethållare och cykelkorg på min cykel... not my cup of tea. Det skulle vara att förstöra Izzie. Ja, jag tror att det är vad hon får heta. Visst är jag töntig. Enda problemet nu är att jag inte kan dra en repa med henne i skogen och bli så där härligt skitig. Det får bli efter Bullan ploppat ut.

Hejamamma!

Äntligen helg!

Den kunde inte kommit lämpligare känns det som nu. Har skrapat ihop mig och sitter/halvligger i sängen medan världens bäste make tar hand om matlagningen. Ännu bättre är att han hade storstädat hela lägenheten idag. Gissa om jag gifte mig med rätt kille.

Jag lekte lejon med barnen häromdagen och Storeman frågade om ultramaken är lejonpappan som ligger i skuggan och väntar på mat. Jag svarade att just nu är det nog lejonpappan som sköter det mesta som är ansträngande och jag som ligger och latar mig i något hörn... Det är inte utan att man får dåligt samvete för att man är ganska värdelös.

Idag hade jag glömt mellanmål till eftermiddagen - inte bra! Jag är van att äta 5 gånger om dagen och gör jag inte det fungerar jag inte optimalt. Ofta hör jag folk som säger att de klarar sig utan frukost och mellanmål och att de mår bra ändå. Ja, de har ju vant sig vid det men det de vägrar förstå är att när det går så långt mellan måltiderna tror kroppen att det är svält på gång och när man sedan äter har man en tendens att lägga på sig istället eftersom kroppen självklart svarar med att lagra istället för att förbränna. Tänk vad bättre de skulle må om de åt regelbundet men inte lika stora måltider! Visst är jag känsligare för att vara utan mat men generellt är jag säker på att jag mår bättre än den som äter få men stora måltider. Nu väntar pasta med en härlig laxsås. Mmmmmm...

Imorgon ska de stulna cyklarna ersättas. Visst är det kul med nya cyklar men det är ju inte Lola, min gamla trotjänare. Dessutom ska vi hälsa på en kompis jag inte sett på länge, det ska bli kul.

Idag blir det spikmattan för hela slanten, ja efter lite yoga förstås. Hejamamma!

Hösten närmar sig

Ännu en anledning att sluta med utomhusträningen? Gissa vad jag tycker?

Självklart inte! Finns det nåt bättre än att träna ute när luften är hög och full med syre, man ryggar till lite när man kommer ut på grund av kylan men när man kommer igång och blir varm är det lätt att andas och energin flödar i kroppen. När man sen kommer hem är låren lite röda av kylan och den varma duschen känns som ett kallt glas halvtorr Louis Roederer en varm sommardag - en belöning för ett väl utfört arbete och en påminnelse om varför du gör det: För att du bestämt dig för att må bra. Som en extra kick som betonar den känslan tankas kroppen full av endorfiner och dagens alla bekymmer löste du efter de första 5 kilometrarna. Allt blir så lätt när man ger sig själv vad man verkligen behöver. Hoppas du också gör det.

Hejamamma!


Jag är en fighter!

Jag tycker det är roligt att många nya hittat till bloggen - välkomna! Hoppas ni fortsätter läsa.

Eftersom jag inte klarar av hård träning själv just nu sitter jag och fantiserar om härliga träningspass jag kommer att ha om sisådär ett halvår. Idag regnade det här när jag hämtade Lilleman från dagis och det fick mig att tänka på hårda löppass i regnet. Det är så härligt när man springer i spöregnet och blir alldeles blöt. Då känner jag mig som en fighter, en som inte backar för vädrets makter och där mina beslut om träningen och min övertygelse om träningens effekter så tydligt är viktigare än små bumps in the road. Löpning blir det dock först efter årsskiftet. Förhoppningsvis får jag egna pass på gymmet i spinning och kanske också core? Vi får se, vi får se... Jag fortsätter fantisera...

Hejamamma!


Träningsprogram för alla?

Nu är det ju många som "sätter igång" efter sommaren med sin träning. Jag gissar att ganska många köper ett gymkort och ganska planlöst driver runt på gymmet och ser till att röra på sig i bästa fall i ett par veckor. Det är inte så konstigt för vad ska man ha för plan egentligen? Träningsprogram låter ju så komplicerat och är väl egentligen bara till för dem som t.ex. vill vinna en tävling eller bli riktigt muskulös? Eller inte! Varför inte göra nytta av det dyra gymkortet eller det nya beslutet att äntligen komma igång? Ett träningsprogram behöver verkligen inte vara komplicerat. Innan du köper gymkortet ska du tänka på detta:

1. Varför vill jag börja träna?
2. Vad vill jag se för resultat?
3. Hur mycket tid kan jag lägga på träningen?
4. Vad ska/vill jag träna?

Skriv ner svaren och titta på dem i dina svaga stunder.

Om man vill ha resultat tror jag att man bör träna åtminstone 3 gånger per vecka. De flesta vill bli fastare i kroppen och orka mer. Detta kan man åstadkomma utan ett gymkort med hjälp av t.ex. löpning, cykel och styrketräning med bara kroppen som belastning. Googla på styrkeövningar! Det enda det kostar är schyssta löparskor och lite träningskläder. Ett renodlat konditionspass på 45 minuter, ett renodlat styrkepass på 45 minuter och ett kombopass på en timme. Man blir inte Hulken eller ens en Kallur-tjej men man blir starkare och fastare om man håller i. Effekten blir dock bättre om du tar hjälp av nån som vet vad de pratar om. Det måste inte vara så dyrt.

För många kan det vara svårt att motivera sig genom att träna på egen hand och kanske gillar man att gå på gruppträning på gymmet och det kan då vara lämpligt att köpa ett gymkort men gör det då på ett gym som har den typen av pass du gillar och skriv in dem i ditt schema efter att du funderat på oven nämnda frågor. Varje vecka ska du ha planerat in träningen i kalendern. Och innan du börjar tänka; "Åååå vad trött jag är efter jobbet idag" eller "Jag tar det imorgon istället" gör inte det! Det är inplanerat och ska ske för det är vad du bestämt. Bort med dumma tankar - tänk inte ens klart tanken. Du kommer att växa som människa - jag lovar!

Själv har jag yogat idag. Superskönt för ryggen!

Då var det igång igen

Hösten alltså. Lillemans dagis började förra veckan och Storemans skola började idag; 4:an - värsta stora killen! Denna vecka börjar även hans alla aktiviteter; orientering, gitarr och judo. Det sista ska vi nu testa på så får vi se om det är något. Det är viktigt att barnen kommer igång med aktiviteter för att hitta sin grej. Träning måste inte vara löpning. Det ska vara något som gör dig aktiv, svettig och där pulsen höjs. Anledningen till att jag tycker att barnen ska börja ganska tidigt är att det, som jag alltid säger, ska vara en naturlig del av livsstilen. Sedan gäller det självklart, framförallt för barn men även för vuxna, att hitta balansen. Barn ska inte ha aktiviteter varje dag. Mellan skola, läxor och träningar av olika slag ska det finnas tid att bara vara. Annars blir livet fyllt av måsten och man hinner aldrig njuta. Oj vad floskler jag spottar ur mig men de är ändock så som vi lever.

Idag blir det yoga för mig igen och lite spikmattemys. Jag lovade lägga upp bilder på yogan jag gör och det kommer. Jag ska bara få ändan (och magen...) ur vagnen först.

Hur tänker du när det gäller din träning? Hur hinns den med och brukar du hitta på ursäkter för att inte träna?

Hejamamma!

En klassiker

En tjej jag hjälper med träningen sa för ett tag sen något som är väldigt vanligt: "Jag måste komma igång med träningen nu efter sommaren". Jag hjälpte henne innan sommaren med ett styrketräningsprogram som hon följt även under sommaren och gav henne samtidigt riktlinjer för att komma igång med löpningen. Hennes ambitioner var rimliga för en person som inte satsar på något lopp utan vill hålla sig i form. Hon vill bara klara av att springa typ 45 minuter. Hon, liksom många andra, tog ett uppehåll med löpningen under sommaren och nu är det alltså dags att "komma igång". Vi pratade om hennes målsättningar och min första fråga till henne var såklart: Varför tränar du bara vissa säsonger? Om man vill må på ett visst sätt, se ut på ett visst sätt ska man göra träningen till en del av sin livsstil. Det behöver absolut inte betyda att man ska träna 5 hårda pass i veckan. "Men ska jag verkligen springa på vintern?!?" Ja, herregud! Ett av föregående års bästa träningspass var ett en och en halvtimmes löppass med Lilleman och ultramaken i -8 grader. Det finns utomordentligt bra löparkläder för detta ändamål. Alla märken har säkerligen bra alternativ. Själv kör jag med vad jag tycker är bäst: Newline. Det är träningspassen i s.k. dåligt väder som ger den absolut största tillfredsställelsen.

Tjejen jag pratar om är på intet sätt unik i sin inställning. Alltför många drar ner på träningen över sommaren och över julen, en period när man också vill "unna" sig att äta mer onyttigt. Inget fel i det. Jag äter mycket mer glass på sommaren och massa godsaker över julen men jag tränar också mer då. Inte bara för att jag vill kunna äta "sämre" utan för att jag inte ska må sämre. Jag har dessutom mer tid att träna när jag är ledig. Hur brukar vi må när vi goffat i oss julmat i dagar och suttit inomhus för att det kanke är "för kallt" ute? Vi knäpper upp gylfen och stönar halvliggandes i soffan. En inte helt ovanlig syn. Sen förvånas vi när vi ställer oss på vågen eller försöker knäppa byxorna. Ett par löparskor får alltid plats i resväskan, både på sommaren och vintern. Eller har jag fel?

Hejamamma!

Lugn helg?

Hmmm, ja vi får väl se. Ultramaken åkte precis till Mora för att delta i ett ultralopp där man springer Vasaloppet. Han har sprungit det tidigare, Vasastafetten, men var då en av få som körde hela sträckan själv. I år satsar man på att få dit fler ultralöpare och därför blev ultramaken inbjuden då han är en av de bästa ultralöparna i Sverige. Det innebär att jag har barnen själv i helgen. Normalt är det ju inga problem men Lilleman aka Vilde Bill kan vara lite tung att ta hand om själv när man är i vecka 32 och har lite ryggbekymmer. Nåväl, det ordnar sig.

Vi har äntligen hittat det vita skötbord vi letat efter! Något mer ergonomiskt än att byta blöja på toagolvet då vi inte längre har ett badkar i och med flytten i januari. Skötbord på badkaret är annars det bästa, tycker jag, men har man inget badkar blir det svårare att lösa på det sättet.

Idag blir det faktiskt ingen träning för mig men låt inte det stoppa dig! Igår körde jag yoga, som jag bestämt och hade även en mysig stund med spikmattan. Om du inte testat spikmatta tycker jag du ska göra det. Så otroligt avslappnande för ryggen. Imorgon blir det långpromenad och säkerligen lite yoga som grädde på moset.

Vad ska du träna?

Hejamamma!

Miljöskadade barn

Ja, det låter värre än det är. Mina barn är miljöskadade men på ett bra sätt:

För Lilleman betyder denna kepa och en ryggsäck inget annat än att det är dags att springa. Det är ju det han sett pappa göra. Helst vill han att ultramaken springer med honom runt i lägenheten. För mina barn är träning det mest naturliga som finns och det gör mig mycket stolt och nöjd som mamma.

Idag har vi hämtat den nya vagnen. Vi behöver ju, som sagt, en syskonvagn snart och idag hämtade vi den efter att ha sålt vår gamla trotjänare häromdagen. Lilleman tyckte att det var mycket spännande med nya grejer:

Han sa "bejbi" och bad om sin tutte och gose och la sig i mjukliften. Nog för att Lilleman fortfarande är min baby (Storeman med för den delen...) men snart kommer det någon som faktiskt ryms i mjukliften. Ännu mer spännande var babyskyddet som man kunde sitta i och gunga. Det bästa var nog ändå de tre bad-lastbilarna som butikschefen gav Lilleman när vi gick ut från butiken.

Idag blir det yoga och spikmatta för mig. Jag ska försöka lägga upp bilder på de övningar jag kör. De är inte så många men de är bra och gör man dem fokuserat ger de en närmast helande effekt.

Jag vill passa på att ge en eloge till min kompis H som blivit bättre och bättre på att träna fokuserat och göra rätt saker. Jag är helt övertygad om att hon kommer klara sitt mål på tjejmilen den 5 september. Självklart kommer jag åka dit och heja på henne för att se vart mitt träningsprogram tar henne. Hur långt som helst, gissar jag! Hejamamma!

Träna hårdare!

Jag får ofta frågor om träning vilket jag tycker är kul. Det är ju det som är det jobb jag egentligen vill ha på heltid. Oftast är det tjejer/kvinnor som frågar och som jag guidar på gymmet bland övningar, vikter, svett och bollar. Väldigt ofta verkar det som om jag chockar dem med hur hårt jag tycker att de ska träna. Många tror att det räcker med att bli lite trött i musklerna eller så är de vana att köra med en viss vikt och ett visst antal repetitioner. Jag tar därför gärna med dem in till gymmet för att de ska förstå att meningen är att utmatta muskeln vid styrketräning och inte bara att göra den lite trött. Visst får man effekt även om man bara blir lite trött men det resultat som de flesta vill ha kräver hårdare träning. Det är också så lätt att sluta när det blir lite obekvämt istället för att ta i och ta ut sig. Så länge man inte har en skada som begränsar en ska man oftast köra mycket hårdare än man tror. Inte sällan låter jag en hel del när jag styrketränar - det är ju tungt och jag tar ju i! Om du är osäker på hur övningarna ska göras - ta hjälp så att du gör övningarna på rätt sätt. Då är det ingen fara om du sen tar i ordentligt!

!

Hejamamma!

Lucky me!

Idag vann jag lite priser när jag var med i en tävling på radiostationen The Voice. Jag lyssnar alltid på den stationen till och från jobbet och idag, på hemvägen, lyckades jag ringa in och vinna 300 kr på sportamore.se och två biobiljetter till Inception som ju ska vara så bra. Vilken tur jag har! Nu hoppas jag bara att syrran ska orka vara barnvakt så att jag kan ta med min ultramake på en biokväll. Han tar ju alltid så bra hand om mig och det vore roligt att ta hand om honom tillbaka.

Igår glömde jag inte yogan och spikmattan. När jag avbröts i min fokusering igår eftermiddag av middagen frågade Storeman om jag ville att han skulle komma ihåg det åt mig " Du har ju inte så bra minne just nu, mamma...". Han kom ihåg och påminde mig om detta. Jag yogade och satt sedan i soffan med spikmattan bakom mig där jag också somnade... Det lättade dock i ryggen så jag börjar gilla det där taggiga lilla gosedjuret. Jag borde ha en på jobbet också. Efter två dagar tillbaka på jobbet har jag insett att min rygg inte är så imponerad av kontorsarbete... Får se vad jag kan hitta på. Jag ska nog börja med att ta med mig en liten kudde att ha i svanken. Det brukar hjälpa.

Idag har jag också yogat och imorgon blir det styrketräning hemma efter en träff med barnmorskan. Hejamamma!

Jag glömde...

Fatta vilken virrpanna jag kan vara. Mitt minne är ett minne blott allt som oftast. Det är tragiskt ibland. Jag skrev ju igår att jag skulle köra yoga och spikmatta för att förebygga öm rygg i och med att jag började jobba idag. Jag glömde! Kan du förstå att jag helt glömde bort min träning igår? Något så otroligt viktigt. Det var inte ens så att jag hade en ursäkt eller förklaring till varför det inte gjordes. Jag glömde det bara. Jag förstår ibland inte mig själv. Jag får skylla på graviditeten. Det kan ju göra att man blir disträ och jag kan se ett visst samband. Jag som brukar ha järnkoll på det mesta har noll-koll nuförtiden. Tur att jag har ultramaken och Storeman. Annars hade jag väl gått ut utan kläder.

Jag har som sagt börjat jobba idag efter 8 veckors ledighet. Jag hade ingen ångest igår och heller inte i morse. Det kändes helt enkelt bra att komma iväg och göra nåt "vettigt". Jag ska avslöja att de små grå rörde sig låångsamt idag. Jag är en sådan som verkligen lämnar jobbet helt och fullt när jag går på semester. Lösenord och rutiner flyger all världens väg och när jag sedan kommer tillbaka efter semestern är jag som ett oskrivet blad. Stackars kollegor! De enklaste saker sitter jag och frågar om... Å andra sidan är jag en av dem som stressar minst på och över jobbet. Jag tror att det beror på att jag är ganska bra på att sätta det i perpektiv till annat. Inte så att jag inte bryr mig lika mycket eller får lika mycket gjort. Jag vet att jag presterar bra på mitt jobb och kanske är det just därför jag gör det - för att jag inte stressar upp mig över hög arbetsbelastning utan istället har bestämt mig för att jag gör det jag kan och det jag inte hinner med får jag ta imorgon.

Nu ska jag yoga på direkten innan jag glömmer det. Senare blir det spikmatta och kanske kanske väcker jag några grå som kan jobba på lite snabbare imorgon... Hejamamma!

(Tusan, nu var visst maten klar... Hur ska jag komma ihåg yogan i en halvtimme till...?)

Snart börjar allvaret

I morgon är min 8 veckors semester slut... Det känns faktiskt helt ok att börja jobba igen, nu har jag haft en lång, skön ledighet där jag hunnit med mycket så jag ska inte klaga. Dessutom kommer jag ju bara jobba i en och en halv månad innan Bullan kommer. Knappt så jag hinner till jobbet för något annat än att packa ner sakerna i en låda. Eller två lådor blir det nog för min del...

Idag har jag och ultramaken varit på en dryg timmes promenad. Himla skönt promenadväder idag! Lite senare blir det yoga och spikmatta. Måste förbereda inför jobbet så att man är pigg och fräsch. Naglarna är fixade, av mig själv. Jag fick köra budgetvarianten med min tomma plånbok... Jag kan även rekommendera en ny dagkräm som jag köpte på syrrans spa; Babors moist intense. Man blir alldeles mjuk och gosig. Nu ska jag gå och rensa i ungarnas garderober. Jag har skjutit på det länge nog...

Hejamamma!

Lite träning och mycket kost

Dagen började perfekt; gymmet! Jag var på plats innan klockan slagit halv nio. Vi var några tappra själar som tagit oss dit denna varma augustidag. Jag körde 12 minuter på EFX:en och fortsatte sedan med chins, dips, rodd, bröstpress, axelpress, marklyft, höftlyft, knäböj och bicepscurl. Chinsen och dipsen gör jag såklart med hjälp, men det förstod du nog. Även utan mage har jag svårt att få till chins utan hjälp och med Bullan i magen tar jag inte i som vanligt när jag tränar. Jag börjar dock få svårt att hitta träningströjor som passar...

Magen vill liksom titta ut. Jag tror Bullan är en nyfiken liten tjej... Det blir till att gräva i makens träningsgarderob för att inte vara för vulgär på gymmet.

Å nu till det där med kosten... Jag har gjort lite självrannsakan. Det behövs ibland. Som du vet är jag mycket intresserad och ganska så påläst när det gäller kost- och näringslära, om jag får säga det själv (å det får jag ju, det är knappast så att jag läst ett par subjektiva artiklar och sedan tror mig veta en massa...). Jag brukar läsa Katrin Zytomierskas blogg och hon är en av alla dessa som vill bli av med mammafettet snabbt. Hennes väg dit går via LCHF, som för så många andra. Jag har tidigare uttryckt mig väldigt starkt om bl.a. denna diet men så läste jag ovan nämnda blogg där hon fullständigt rackar ner på bl.a. Fredrik Paulún och hans kunskaper och åsikter. Nu råkar jag anse att Paulún är en av de som har mest sunda åsikter om kost i Sverige men det var inte det jag reagerade på. Som med all vetenskap finns det alltid flera olika sanningar om samma sak. Det är oftast omöjligt att säga att det ena gäller till 100% och det är det som är sant och inget annat. Jag blev bara så trött när jag läste detta och tänkte att det kanske är så jag uppfattats av några. Någon som tror sig ha alla svaren. Det har aldrig varit min mening. Jag struntar i om någon håller med mig i mina åsikter eller väljer att ta bort länkar till min blogg bara p.g.a. att vi inte är överens till 100%. Jag menar bara att det jag anser om kost är baserat på det jag anser mig veta, de studier som jag anser vara tillförlitliga och framför allt det som får mig, min familj och de som väljer att be mig om hjälp, att må bra.

Anledningen till att jag inte gillar dieter av olika slag är att jag tror att dessa i grund och botten handlar om en quick fix. Man har inte kunskapen eller framförallt tålamodet att se över hela livsstilen och låta det ta sin tid via små steg mot ett mer hälsosamt liv. Jag tror absolut att många skulle må bra av att dra ner på intaget av kolhydrater och att se över vad för kolhydrater man äter. Alltför ofta handlar debatten om fett eller inte, kolhydrater eller inte. Varför inte se på kvalitén på ovan nämda "bovar"? Fett är bra men kanske inte i form av transfetter eller bacon som ofta fått sin rökta smak av något helt annat än äkta rökt kött. Kolhydrater är bra men kanske inte i form av snabbmakaroner, jasminris eller socker. Vill du få ett mer hälsosamt liv tror jag du kan börja med att se över vad är det du äter? E-ämnen, socker, transfetter, vitt mjöl? För många är det ett stort steg på vägen som inte behöver innebära en övergång till salladsblad eller stekt kyckling med fet sås men utan kolhydrater.

Min åsikt är att du i slutändan kommer att må bättre, se bättre ut och detta för en lång tid framöver (förhoppningsvis resten av ditt liv) om den nya livsstilen inte innebär att förkasta allt du tidigare gillat utan snarare handlar om mer naturliga, medvetna val. 
 
Vad tror du? Hejamamma!

Semesterminnen

Den senaste resan tog oss, som sagt, först till Malmö och GAX.


Här är ultramaken under tävlingens första timmar - fortfarande fräsch och leende...

Jag undvek att ta kort på hans tår efter målgång. De var inte de vackraste små tår längre. Snarare något som kan liknas vid köttslamsor... Själv kan jag gnälla när jag får nån blåsa. Detta var dock något helt annat.

I Danmark bodde vi på en camping utanför Köpenhamn men kunde enkelt ta oss in till stan med tåg. Ultramaken gillar regler och fastslog ett antal vi var tvungna att följa under resan. Nr. 1 var minst en rödpölse om dagen. Detta var den första:



Det är lätt att göra mina killar lyckliga... Ge dem en korv bara! Jag förvånade mig själv med att verkligen gilla dessa korvar.

Därefter begav vi oss till Tivoli.


Det var nog det bästa nöjesfält jag varit på. Inte för att jag åkte några karuseller i mitt tillstånd men det var fint att gå där och Storeman fick åka karuseller.

Dagen efter åkte vi in till Köpenhamn för att strosa runt i stan. Vi gick via Kastellet...


...till sjöjungfrun (som var utlånad till världsutställningen), förbi Amalienborg till Nyhavn där vi avnjöt smörrebröd.


Mätta och belåtna!

Jag ska erkänna att dessa långa promenader tog musten av mig och det fanns tillfällen där jag nästan trodde att jag skulle framkalla en förlossning... Jag har som sagt ganska svårt att lägga band på mig. Jag vill så mycket och vill verkligen inte begränsa resten av familjen och därför kör jag ofta alldeles för hårt. Jag vet om det men ändå gör jag samma sak om och om igen. Lyckligtvis har jag en vän och en make som bevakar mig och försöker sitt bästa för att hålla koll på mig. Ett tag till ska Bullan stanna i magen, eller hur?

Idag ska jag köra mina yogaövningar. Det stärker musklerna och ökar rörligheten. Med andra ord en livsnödvändighet för en gravid kvinna. Nu ska jag fortsätta leta efter ett vitt skötbord och en babykorg... Tips, någon? Hejamamma!

Turnén är avslutad!

Det går tydligen inta att hantera bloggen via iPhone därav uppehållet i bloggandet...

Nu är vi hemma igen efter den sista delen av vår sommarturné. Puh! Det känns nästan skönt att börja jobba igen på måndag efter allt flängande. Den sista delen av turnén tog oss först till Malmö där ultramaken tävlade. Han sprang en tävling som heter GAX som tog honom från Malmö till Kivik och sen tillbaks till Malmö igen. Sammanlagt 24,6 mil. Inte illa utan att sova eller vila överhuvudtaget. Man tror att Skåne är helt platt men så är inte fallet. Ultramaken tog en hedrande andraplats. Vilken man han är!! Till vår hjälp på turnén hade vi:

Sicken best!

Det var första gången jag var i Malmö och jag gillade staden. Jag och barnen hann ta oss runt i staden och till Folkets park där det fanns djur och karuseller. Därefter åkte vi ner till Danmark där vi gjorde Köpenhamn. Mer om det imorgon.

Min träning denna vecka har bestått av myyycket promenader. Jag varvade detta med yoga och mådde ganska bra. De långa bilresorna var dock inte att rekommendera för min rygg. Imorgon blir det yoga hemma och på lördag ska jag till gymmet igen. Jag riktigt längtar! Det är något som min rygg tycker mycket om. Hejamamma!

Jag är såååå ARG!!!

Idag upptäckte vi att nån skitburk stulit både min och Storemans cyklar! Storeman fick sin cykel i födelsedagspresent för ett år sedan och min fina cykel hade i och för sig några år på nacken men hon var så himla fin. När jag cyklade på henne kände jag att det är så här det ska vara att cykla. Den var anpassad efter mig och hade den bästa sadeln och de finaste orangea SPD-pedaler. Allt funkade perfekt på henne och när man behövde bära henne på tävlingar när det var för grötigt för att cykla var hon så lätt, så lätt. Vi var ett bra team - jag och Lola... Nu vet jag inte var hon finns och hon är säkert kall och rädd.

Jahaja, vi får väl se vad som händer. Även om jag, mot förmodan, skulle få ut nåt på försäkringen så får jag ju inte Lola.

Idag har det packats i husbilen och vi har hunnit med en kort promenad. Nu ska jag bara se till att köra mina styrkeövningar också; knäböj, armhävningar, arm-, benlyft, marklyft, rodd med skivstång, axellyft, bicepscurl.

Jag måste avsluta med att visa de sötaste små sockar som Bullan fick av vännerna vi hade på middag häromdagen:


Perfect for a princess!

Hejamamma!

Vilken maskin!

Idag har halva dagen spenderats på vägen. Vi hämtade den husbil som ska med på ultramakens tävling till helgen. Den var stooor! Det är som att åka lastbil. Ultramaken springer en tävling i Skåne i helgen; från Malmö till Kivik å sen tillbaks igen. Ca 25 mil... lite lagom långt eller? Vi hänger med såklart. Man måste ju supporta sin älskling. Jag tror dessutom det kommer gå jättebra. Det är inte många som slår honom.

Nu har vi precis avslutat en trevlig middag med vänner. Dagen avslutas med lite Morden i Midsummer. Aldrig fel på sommaren. Imorgon blir det styrketräning hemma då vi har en del packande att göra inför nästa resa. Förhoppningsvis hinner vi med även en promenad. Hejamamma!

Lugnare tempo

Jag tog nog i lite väl igår... Först en långpromenad sen en massa flängande hit och dit och avslutningsvis brödbak och matlagning.




Jag har en förmåga att ta i lite väl mycket ibland. Men brödet blev riktigt gott! Det är gjort på surdeg så det kräver en del förberedelser men när man väl gjort surdegsbasen har man surdeg så det räcker för mycket brödbak och det kan frysas in tills andan faller på nästa gång. Här kommer brödreceptet:

Hittarpslimpa
50g jäst
6dl vatten
2 tsk salt
1,5dl ljus sirap
0,5 dl colorit (sockerkulör vilket jag hoppade över för jag tror att det bara ska ge mörkare färg till brödet och då hoppar jag gärna över det sockret)
2dl surdeg
2dl rågkross
2,5dl solrosfrö (och pumpafrön om man vill)
1,5dl linfrö
8dl grovt rågmjöl
3dl vetemjöl special

Lös jästen i fingervarmt vatten, tillsätt samtliga ingredienser och blanda till en tjock gröt. Sleva upp i 2 smorda brödformar (1,5 l). Ställ att jäsa under handduk på varmt ställe ca 40-50 minuter. Grädda i ugn 200 grader ca 50 minuter. Stjälp ur och låt svalna inlindat i handduk. Låt svalna 1 dygn så blir brödet som godast. Faktiskt inte godast som nybakat utan när det fått stå till sig lite.

Jag köpte krossat linfrö för det är när fröna krossas som det nyttiga hittar ut.

Idag blir det yoga för mig. Jag behöver göra något lugnare idag för att balansera upp den något väl aktiva gårdagen... Hejamamma!

Ute ur dimman

Han klarade sig och ser piggare ut än han gjort på länge:



Señor Raoul Vargas är en riktig kämpe!

Idag har vi riktigt härligt väder här i Stockholm och jag fick med mig Lilleman och ultramaken på en härlig långpromenad. Nuförtiden är en promenad på en och en halv timme en långpromenad för mig. Även om jag var riktigt trött när vi kom hem så kändes det himla bra. I morse insåg jag att mitt gym har stängt på söndagar under sommaren så träning på gymmet fick jag hoppa över. Det blir hemmaövningar istället.

Jag och ultramaken pratade idag om hur stor skillnad det är nu när jag ser till att röra på mig dagligen mot när vi var i Norrland och jag spenderade större delen av dagen inaktiv. Då mådde min kropp riktigt dåligt och jag började oroa mig; var det så här kommande tre månader fram till förlossningen skulle se ut? Ont i ryggen, benen, trött m.m. När vi kom hem bestämde jag mig för att ge träningen ett försök till. Anpassat såklart, jag kan ju inte träna 5 tuffa pass i veckan som innan jag blev gravid men kanske skulle ett mer organiserat, anpassat träningsprogram hjälpa och inte stjälpa mig? Jag är inte så förvånad över att det såklart hjälpte mig. Ultramaken berättade att han märker en otrolig skillnad på min energi och humör nu när jag tränar regelbundet mot hur det var för bara några veckor sedan när jag tog det betydligt lugnare. Mad facit i hand: Alldeles för lugnt.

Jag får vatten på min kvarn hela tiden; alla behöver träna! Sen ska den träningen såklart se olika se ut beroende på ens förutsättningar. Håller du med?

Hejamamma!

RSS 2.0