Det är egentligen självklart men ändå...

Jag och ultramaken satt och diskuterade träning och vad folk har för mål med sin träning. Ultramaken coachar ju folk inom träning i sitt egna företag, främst löpare. Deras gemensamma nämnare är att de vill prestera bättre. Jag har jobbat som styrketräningsinstruktör och jobbar idag som spinninginstruktör utöver mitt heltidsjobb och hjälper ofta vänner med sin träning och hälsa på hobbybasis. Oftast är människors mål med träningen att framfrallt gå ner i vikt eller hålla vikten. Jag tränar också dels för att kunna unna mig mycket goda saker i livet även om vi äter ganska hälsosamt. Men tänk vad sjukt det är! Istället för att göra något åt vardagen, det vill säga att skapa ett liv där vi äter för att leva är det väldigt många som lever för att äta om jag får övedriva lite. Livet många lever gör att vi tvingas, vi som gör något åt det, träna regelbundet för att kroppen ska fungera som den ska och för att hålla vikten. Många med mig har stillasittande jobb som gör att vardagsmotionen blir att ta trapporna upp till det våningsplan man arbetar/bor på. Tänk då de som inte gör något åt det, inte sällan hamnar de i ett träsk med skador, krämpor, övervikt och kanske t.o.m. sjukskrivning och sjukersättning. Självklart är det inte enda anledningen till sjukdom och värk men jag tror nog att det är en stor del. Jaja, det var min söndagsreflektion, kommentera gärna; vad tänker du om det? Hur gör du?

Idag har jag ju givetvis hunnit träna. Regnet höll sig borta och det var perfekt löparväder! Jag och min store kille drog på oss Newlinekläderna och gav oss ut i en halvtimme. Det är så härligt när min fine kille gång på gång utbrister "Ååå vad härligt det var att komma ut och springa, mamma!". Han är så himla duktig och ska springa ett enmils traillopp om ett par veckor. Vilken krigare han är! Jag avslutade passet med några bra styrkeövningar.

Ikväll blir det sista Milleniumfilmen. Den andra såg vi igår och jag ska väl erkänna att vi fick avbryta halv tio för att jag sovit sista tio minutrarna och se sista i morse. Underhållande filmer det där.

Hejamamma!

Hej igen!

Veckornas hårda arbete tar ut sin rätt och jag har lite svårt att hitta orken till att blogga. Nu är det helg och jag fick sova ut till 7, wow liksom.

Veckans träning har bestått av spinning i tisdags och core i onsdags. Spinningen gick jättebra även om vi åter kom igång lite sent... Suck, det är mindre kul att ha tio minuter på sig attt registrera ca 20 pulsband och så vill ju kunder ändra lite av de uppgifter de först registrerat i sin profil m.m. Men det var kul när vi kom igång och det var mycket folk och det är ju alltid roligt. Corepasset dagen efter håller jag på mitt jobb för mina kollegor. Nu har hela kontoret intresserat sig så då har jag letat upp en större lokal. Vi får se hur många som dyker upp på onsdag... Efter onsdagens pass hade jag träningsvärk men då är ju allt som det ska!

Jag har också hunnit knåpa ihop ett träningsprogram för en kompis som ville ha hjälp. Hoppas hon klarar av att hålla sig till det. Inte för att hon skulle vara otränad eller lat men hon är småbarnsmamma och då dyker saker alltid upp. Svårigheten är att någon gång prioritera sig själv mitt i allt. Jag har sagt det förr och jag säger det igen: en glad mamma är en bättre mamma och för att hålla sig glad måste man ibland välja sig själv först. Tänk om man fick jobba med träning och friskvård hela tiden...

Jag satt och kollade på Facebook häromdagen och blev så less på hur vissa bara gnäller och klagar i sin status hela tiden. Alla gör ju det nån gång och det är väl bara normalt men de som aldrig kan hitta något positivt att skriva. Då borde det komma upp någon form av varning "Stop! Det där var ett gnäll för mycket, ut och hitta något positivt i ditt liv annars stängs du av från FB".

Imorgon blir det löpning igen. Kul! Hejamamma!

Ny vecka - nya tag!

Visst lät det hurtigt! Om man känner sig lite seg kan det ibland hjälpa att låtsas vara hurtig så kanske man sparkar igång sig själv. Ibland funkar det så det är vårt att testa. Ja, jag är lite fånig ibland men det får jag vara.

Löppasset i lördags gick bra. Det var riktigt tungt och mina muskler i rumpa och ben ropade åt mig "vi trodde du hade slutat, vad tusan är det här?!?". Det är tydligt att ens kondition och styrka verkligen är en färskvara. Jag tycker det är lite roligt med de människor som fått för sig att träning i ungdomens dagar ger någon form av grundkondition som aldrig försvinner. Not really... Det är lika troligt som att ett mjölkpaket som stått ett halvår i kylen funkar att dricka.

Idag blir det lite styrkeövningar. Imorgon är första spinningpasset på en månad... Hejamamma!


Äntligen löpning!

Idag ska jag äntligen ut och springa igen. Nu var det verkligen länge sedan på grund av alla förkylningar och magsjukor. Jag gissar att det kommer att kännas tungt men jag börjar försiktigt med bara en halvtimme. Ultramaken ska ut och springa i 1 1/2 timme först sen hämtar han upp mig och lilleman. Lilleman fick förresten sina första gympaskor idag, foto kommer. Just nu ligger de kvar i bilen...

Glömde förresten berätta hur det gick för ultramaken och hans löptur på Vildmarksmässan; han tog svenskt rekord på 108,63km. Inte illa! Men jag visste ju att det skulle gå bra.

Vad ska du träna idag? Hejamamma!

Newline is my friend!

Ja, jag vet, vissa har det bra. Ultramakens sponsor Newline har än en gång förbarmat sig över mig och gett mig riktigt bra och snygga träningskläder:


Snygga va? Har hunnit testa en av dem på corepasset jag höll för kollegorna i onsdags och den får med beröm godkänt. Riktigt skön och sval att träna i. Corepasset börjar förresten ordna till sig. Det är riktigt roligt att göra detta för sina kollegor och det verkar vara uppskattat också. Sen måste vi ju tyvärr uppehålla oss i lite trista möteslokaler där vi måste möblera om varje gång men man får ta det onda med det goda.

Min träning börjar ta sig igen. Sjukdom och annat har gjort att jag tvingats trycka på pause-knappen men nu håller jag tummarna att jag inte åker på den förkylning lilleman just nu dras med så ska det nog ordna sig.

Nu ska jag baka pizza och fredagsmysa. Hejamamma!


I´m a survivor!

I onsdags kväll råkade jag ut för det som gör mig mest ynklig av allt i denna värld - jag blev magsjuk! Jag ska inte besvära dig med några detaljer men jag kan säga att natten till torsdag låg lag vaken och ville bara till mamma. Ja, vuxen kvinna är jag men ändå... Nu börjar jag återvända till de levandes skara och allt av tyg snurrar i tvättmaskinen.

Sedan jag började jobba har min vardag kantats av baciller. Jag antar att min kropp blivit känslig att att leva i en mammaledighetsbubbla och nu när jag tvingats ut i verkligheten rasar den så fort den stöter på patrull. Jag är vek och ynklig helt enkelt. Min träning har fått vänta, och vänta, och vänta. Innan jag blev sjuk, i onsdags, hann jag dock bjuda mina kollegor på lite core på jobbet. Vi hittade en möteslokal som lite snabbt gjordes om till träningslokal. Jag tror att de gillade det. De sa det i alla fall.

I förmiddags tittade jag på en film jag boxat; Miss Potter. En film helt i min smak. Lite mysig, lugn och gullig. Ingen killfilm men jag passade på att se den när ultramaken var ute med lilleman. De förberedde ultramakens löptur han ska ha i morgon. En liten annorlunda sak... Han ska springa på ett löpband på Vildmarksmässan i 10 timmar. Om du är i närheten tycker jag du ska gå dit och heja på. Passa på att hälsa honom att han är bäst i världen! Hejamamma!

Long time no see!

Jobbet och förkylningen har verkligen sugit musten ur mig. Jag har knappt orkat ta mig ut på internet den senaste veckan än mindre blogga. Kanske finns där ett ljus i tunneln, i morse var det i alla fall ljust när jag gick ut för att vänta på bussen innan 7. Man får vara glad för det lilla. Som du förstår blir det inte så mycket snack om träning ännu. Nej, det blir mest en tacksam lovsång för den härliga och bästa ultramake som jag har. Utan att gnälla fixar han allt åt en trött gammal tant som släpar sig hem från jobbet varje dag. Jag vet inte om jag förtjänar honom.

När jag har mer energi ska jag fixa något fint åt honom... Vad ska jag hitta på, tycker du?

RSS 2.0