Tjena Bettan!

Det är riktigt härligt väder ute. Perfekt för en promenad eller löptur om man kan genomföra en sådan MEN, som Tony Irving skulle ha sagt, jag har upptäckt ett litet problem. Vår nya syskonvagn är ganska knepig att köra på sådant här oskottat underlag. Det blir dels ganska tungt men framförallt far Lillan omkring som ett popcorn i vagnen. Det ser riktigt obekvämt ut. Tur att det finns alternativ i väntan på en traktor som kan skotta fram någorlunda gångstigar.

Det blev ganska tunga 15 minuter på Bettan, vår motionscykel. Jag börjar lungt. Därefter körde jag mina plankor:


Ganska snygg planka, om jag får säga det själv och det får jag ju! Höftlyft i en minut och då kör jag dem så högt jag kommer. Till sist avslutade jag med armhävningar i 30 sekunder. Just det - ett nytillskott i träningsprogrammet eftersom jag nu känner att jag är tillräckligt stark för det:


Lånsamma, strikta på knä till att börja med. Cykeltightsen är faktiskt inte Newline eftersom jag faktiskt inte har cykeltights från mitt annars favoritmärke på träningskläder. Tischan är ultramakens som råkade hamna i min garderob.

Heja mamma!


En dag på stan

Gårdagen spenderades inne i stan. Jag, ultramaken och Lillan var inne för att handla lite julklappar. Vi är riktigt effektiva när vi sätter igång; det finns en lista med vad vi ska köpa till vem och en plan i huvudet när det gäller vilka affärer som ska besökas och i vilken ordning. Lunchen intogs på Max faktiskt. Har inte varit där sedan i somras och då kan det vara gott. Jag iakttog en till synes normal man som var och åt med ett kvinnligt sällskap, förmodligen hans fru. Mannen gillade den smälta ostdippen väldigt mycket. Så mycket att när han dippat allt han hade på brickan dippade han upp resten med pappret som legat runt hamburgaren... For real!! Det är visserligen inte Franska matsalen på Grand Hotel men man kan väl vara lite classy i alla fall. Sånt stör mig. Äckliga människor, alltså. Jag inhandlade även något till mitt och ultramakens kommande projekt:


Min mage var fortfarande inte i sitt livs form igår så jag gjorde inte ens mina övningar. Promenad på stan blev det ju och självklart knipövningarna. Det gör väl du också varje dag?

Nästa vecka måste jag komma iväg på spinningen men det blir tidigast på onsdag. Sedan i morse är jag gräsänka då ultramaken är i Chicago. Nu ska jag hoppa i hemma-uniformen:

Långisar å yllesockar. Långisarna är fancy-varianten från Newline.

Heja mamma!


Jobbig dag...



He, he... Donuts...Bra för själen, helt enkelt!

Heja mamma!

Jag önskar...

...jag kunde berätta om mitt första spinningpass sedan juni idag men det kan jag inte. Jag är sjuk och kunde inte gå. Nån skitbasilusk i min mage. Kanske var det salladen jag åt igår, jag vet inte. Surt.

Jag hoppas ingen annan får det i familjen bara. Det räcker nu.

Lillan har åkt på navelbråck. Det känns som ett skämt. När tar detta slut. Nu bestämmer jag. Slut på neggo-inlägg.

Positivt är det härliga vädret. Vi har vinter! Lyllo dig som kan ge dig ut och springa nu. Snaaart är det min tur!

Heja mamma!

Burriburr!

Idag kändes det verkligen som vinter ute; minusgrader, snö och iskall vind. Planen idag var en promenad men då vädret var som det var funderade jag på¨om jag hade nåt alternativ. Ultramaken kom på att jag faktiskt hade det:

Gamla Bettan, vår motionscykel. Planen var att rassla igång henne efter vår tur till banken där vi rullat igång en intressant liten boll... Jag skulle ju självklart aldrig strunta i träningen p.g.a. vädret men det förstod du nog och syftet med det inplanerade passet måste ju uppnås. 

Innan vi åkte hem åt vi varsin räksallad ute. Jag påminde ultramaken om att sist vi åt det var samma dag som vi var på ultraljud och fick veta att Lillan i magen var en tjej. Efter den lunchen fick jag så ont i magen och ryggen att jag åkte in på sjukhus. Gissa vad som hände efter dagens räksallad?

Nej, jag åkte inte in på sjukhus men fick riktigt ont i magen och ryggen igen. Det hjälpte dock med en Ipren idag vilket man ju inte kan ta som gravid. Det blev dock ingen tur på Bettan men nu börjar värken ge med sig så kvällens övningar kommer att bli av. Imorgon blir det promenad eller Bettan.

Igår när jag tvättade bort sminket hittade jag nåt mindre trevligt: En stor familj rynkor har byggt bo runt mina ögon. Det är inte bara en liten två-trebarnsfamilj. Det är rena rama familjen Annorlunda! Ultramakens reaktion var "Ja, det stämmer"... Thanks mate! Två hudterapeuter gav mig rådet ögoncreme och ampuller. Var finns instant Botox när man behöver det? Jag är inte gammal! Detta är inte OK!

Heja mamma!

Multitasking-Mum



Vi lekte inne i Lillemans rum och jag passade på att göra mina övningar samtidigt som jag läste för honom - båda nöjda och glada!



Lillan och Lilleman bondade.

Jag har funderat mycket idag på strukturen på min träning. Nu har förkylningen lämnat vårt hem och mig likaså. Mitt nya träningsprogram kommer se ut så här:

-Promenader varje dag där en promenad i veckan kommer att vara på 1 1/2 timme och en promenad kommer vara tyngre d.v.s. i kuperad terräng. Spinningdagar blir promenaden kortare och med syftet att få frisk luft
-Övningar i form av planka och sidoplanka samt höftlyft varje dag
-Spinning en dag/vecka
-Mamma/barnträning en dag/vecka (kombinerat kondition/styrkepass)

Jag kommer köra detta schema ett par veckor fr.o.m. nästa vecka och känna efter hur kroppen svarar. Utifrån detta reviderar jag sedan schemat.

Visste du förresten att platserna till Stockholm Marathon nu är slut? Tur att man har en av de där dryga 20 000 platserna!

Heja mamma!


MVG

Fick jag av min barnmorska idag. Mycket bra ihopläkt ärr efter kejsarsnittet, det hade dragit ihop sig bra inuti och knipförmågan fick med beröm godkänt. Jag har med andra ord skött mina övningar exemplariskt! Du vet vad det betyder: Träning! Jag är redan inbokad på mitt första pass. På onsdag ska det ske och jag väljer ett lågintensivt pass att börja med. Jippiiii! Nu ska jag bara synka det med Lillans ätande... Nån som vill haka på som support?

Idag har jag också hunnit med frisören. Jag blev ganska nöjd. Klippningen blev bra men han var lite slarvig med slingorna...

Vad säger du?

Hittade en bild på Lilleman i hans nya skjorta. Vems näsa tycker du att han fått? Skulle tro att det är min kungliga snok men man känner lukter bra i alla fall.


Heja mamma!

Om björntjänster

Idag tog jag och ultramaken en 40minuters promenad till en galleria i centrum tillsammans med Lillan och Lilleman. Ungarna somnade snabbt och sov länge. De sov så länge att vi fick fika i nästan oroväckande lugn och ro tillsammans. Ingen som avbröt, vi kunde prata alldeles för oss själva. Ultramaken gnällde lite över att han skulle ut och springa 20 km i det snöblandade regnet när vi kom hem. Jag svarade att det är de bästa passen - de som är lite kalla och urriga som man önskar att man genomfört innan det blivit mörkt. "Jag vet, jag hör alltid din röst som säger det när jag tänker att jag vill slippa ge mig ut" svarade han. Då tänkte jag att vad lätt det skulle vara för mig att säga något av "omtanke" i stil med att han kanske kan slippa ge sig ut för att undvika det där urriga passet. Dels för att jag skulle vara snäll mot honom och dels av en gnutta egoism. Det är klart det är enklare hemma med tre barn om vi båda kan hjälpas åt och så trivs jag i hans sällskap. En björntjänst vore det dock då vi behöver träna, även de urriga dagarna och kanske framförallt då för vår mentala styrketränings skull.


Jag måste bara berätta att jag idag sovit till klockan 9!!! Hela familjen sov så länge! Unbe-freakin-liveable! Jag vet inte vad som hände men jag tackar min lyckliga stjärna. Imorgon är det dags att gå till frisören och till barnmorskan för efterkontroll. Du kan tro att jag redan börjat snegla på vilket spinningpass jag ska gå på...

Heja mamma!

En investering för löparmamman/pappan

...ser ut så här:


Den kommer åka fram till våren när jag kör igång med löpträningen. Då är Lillan tillräckligt stor och jag får börja springa. Barnet måste vara tillräckligt stablit för att inte vobbla omkring i vagnen. Just denna modell (Babyjogger Performance) funkar klockrent. Det är nog den lättaste på marknaden och de smala däcken funkar även en dag som denna när det är snömodd likväl som på asfalt eller grus. Det är klart det blir lite tyngre än ett vanligt löppass men det är inte så farligt och man får tänka till vilken rutt man tar så det inte blir den mest kuperade rundan. Det är helt klart värt pengarna och barnen brukar gilla det också.

Nu funderar jag och ultramaken på nyttiga mellanmål framförallt på kvällen d.v.s. inte så mycket kolhydrater och fett men mer protein. Har du nåt tips? Idag testar vi Finn Krisp med keso, helt ok men det är ju inte som oboy å mackor... Men det är väl som ultramaken säger: Det är bara godis som är gott.

Heja mamma!

Core is da shit!

Om du inte upptäckt core och fortfarande bara tränar dina raka magmuskler till förbannelse genom situps i mängder - sätt på dig safarihatten och ge dig ut i corens förlovade land! Jag är övertygad om att det är det som gör att min mage blir plattare och fastare för varje dag som går och då kör jag "bara" plankor varje dag. Tänk på att det är den raka muskeln som är minst uthållig och de inre som helt enkelt är kärnan.

Hur tränar du din mage?

Heja mamma!

Aktivera Din ON-knapp

Dags att riva bort Snooze-knappen och bara använda ON-knappen. Jag pratar förstås om pannbenet, drivet som ser till att du gör det du bestämt dig för. Det kan handla om att gå ner de där kilona, tighta till kroppen o.s.v. 

Jag hittade mitt pannben i en kall ruggig skog för 7 år sedan, tror jag. Det var min första multisporttävling och jag tävlade med ultramaken. Vi hade sprungit länge, länge i skogen i Tyresta nationalpark. Jag hade mållåst på ultramakens hälar när jag tillslut trodde att jag nått mitt max. Dessförinnan är jag rädd att jag gnällt en hel del men ultramaken är en mycket tålmodig och snäll make och kommenterade det inte. Även han hade en maxnivå visade det sig så när jag för hundrande gången frågade hur långt det egentligen var kvar fick han nog och det var nog första och enda gången han höjt rösten åt mig: "NU FÅR DU VISA ATT DU VERKLIGEN VILL DET HÄR!!". Vi fullföljde inte just den tävlingen men det där är något jag tar fram när viljan tryter och karaktären är svag. Jag har inte brutit en enda tävling sedan dess. Trots att jag fick riktigt ont i knäet redan efter 5 km när jag sprang Stockholm marathon. Det ligger inte i min natur.

Jag hör också den där rösten när jag är riktigt nervös för något och helst skulle vilja strunta i det men numera är det min röst som uttalar orden. Det är jag som vill genomföra det - för min skull.

Heja mamma!

Yep, we´re crazy...

När ultramaken sprungit hem från jobbet passade jag på att ta en dusch. Jag kunde höra resten av familjen utanför och jag vet inte hur det började men Storeman peppades till att börja springa varv efter varv runt lägenheten. Jag kunde höra hur ultramaken sa att det var många varv kvar att springa och efter ett tag tyckte han att 70 varv (!) till kunde vara lagom. Storeman, som är miljöskadad bless his heart, godtog gladeligen utmaningen och när 70 varv närmade sig tyckte ultramaken att det är lika bra att köra 100 varv jämt. Sagt å gjort, Storeman sprang på tills 100 varv var gjorda... Så är det med en ultralöpare till pappa!


Och ja, det är en tjock-TV som syns i bakgrunden. We are also technically challenged...

Syrran kom förbi och av henne och hennes familj fick jag något i födelsedagspresent alla borde ha hemma, speciellt vid denna tiden på året:

Body scrub. Just denna variant doftar och känns som ren lyx. Huden blir som babyhud och det är HÄR du hittar bl.a. denna produkt och härliga behandlingar till det bästa priset. Det är ingen idé att bara smacka på lotion om man aldrig peelar huden, det vet du va?

Äntligen har jag fått till en bild på mina helt underbara barn på en å samma bild:

Det är så mitt hjärta svämmar över av kärlek när jag ser dem. Visst är de fina; tre blonda, blåögda änglar!

Imorgon skriver jag om pannben. Brace yourselves!

Heja mamma!

Vi myser, jag å min lilla gumma! Life is g...

dsc00190 (MMS)

Vi myser, jag å min lilla gumma! Life is good.


Hurra för mig!

Idag fyller jag år, hurra för mig! Jag skämdes bort redan i morse med presenter från mina hjärtegull. Jag fick en hårklippning och färgning, ja alltså det var inte familjen som klippte och färgade jag ska få gå till en riktig frisör, och jag ska få gå och prova ut ett par formgjutna sulor. Mina gamla sulor har jag haft sedan år 2000... not so pretty. Varför? Jag är en snål jävel och har inte prioriterat det. Oftast är det ultramaken som prioriterar sådant åt mig. Storeman hade gjort ett jättefint kort till mig där han skrivit så fint med skrivstil.


Nu ska jag passa på att njuta lite av lugnet eftersom båda barnen sover efter en liten promenad i den friska luften. Gissa om vi behövde få lite rosiga kinder allihop. Jag ska fira mig själv med en god kaka till kaffet. Det är jag värd. På sin födelsedag får jag fika då blir det som att unna sig. Gör man det varje dag är det inte att unna sig längre. Då är det som att skita ner sig inifrån.

Den är inte så stor, min kaka, men tillräckligt.

Heja mamma! 


Rutiner will set you free!

Ultramaken fick en god idé igår. Det är ju verkligen inte ovanligt att någon av oss, oftast båda, har övningar vi behöver göra varje dag t.ex. rehabövningar, stabiliseringsövningar med mera. Inte sällan flyger dagen förbi och när man är på väg att lägga sig inser man att man missat att göra övningarna som inte hör till det/de träningspass man kört inder dagen. Svaret är: RUTINER! Jag och ultramaken tar en kvällsfika varje kväll och han kom på att vi, innan vi fikar (det glömmer vi aldrig att göra), gör dessa övningar. Smart är han, min ultramake.



Heja mamma!


Lite grann om BMI

BMI står för Body Mass Index och det används för att på ett enkelt sätt definiera fetma och för att ta reda på om man ligger i riskzonen för hjärt och kärlsjukdomar. BMI kan vara missvisande för vältränade personer, väldigt långa personer samt barn och ungdomar. Det utgår alltså från en person med en genomsnittlig kroppssammansättning. BMI gör inte skillnad på om kroppen består av muskler eller fett.

Jag tycker, rent generellt, att det inte är en speciellt bra mätmetod. När jag räknade ut mitt BMI sist visade resultatet att jag var underviktig vilket inte stämde. Ultramakens BMI visade för något år sedan att han var överviktig... Jag tror inte det, va. Du kanske förstår varför jag inte sätter sådan tilltro till just BMI. Om man är osäker på hur hälsosam ens kropp är tycker jag man ska använda andra metoder som kanske fettprocent.

Det ska bli så himla roligt att börja jobba som PT efter utbildningen till våren. Jag hoppas verkligen att få hjälpa människor att nå sina mål med hjälp av strukturerad målinriktad träning. Kanske har jag turen att få hjälpa dig?

Heja mamma!

Rensar i träningsgarderoben

Är man inne hela dagen kan man lika gärna passa på att rensa lite och träningsgarderoben har länge ropat på hjälp. Ordet bombnedslag ligger nära till hands... Jag upptäckte i alla fall att jag inte är i akut behov av löparkläder. Den dåliga nyheten är dock att jag upptäckte att pulsbandet till min Suuntoklocka har gått sönder. Jag behövde i alla fall en ny då min gamla klocka inte är kompatibel med det Suunto-pulssystem vi kör med på puls-spinningen på gymmet. Det vore ju såklart ganska skönt att som intruktör på pulsspinningpass ha en klocka som funkar och inte behöva låna band varje gång.

Om man är i rensartagen kommer Lilleman som skjuten ur en kanon och vill "hjälpa till".


Trots hans hjälp blev det bra tillslut:


Ganska mycket Newlinekläder har jag och är redo för kommande löpturer. Häromdagen fick jag en ny Newlinemössa med windstopperfunktion. De är verkligen superbra och det får vara bra kallt för att du ska frysa om huvudet med den på.

Heja mamma!


Snart blir jag genomskinlig...

Har varit inne hela dagen idag med Lilleman men nu börjar febern ge upp - thank the Lord! Visst, ultramaken hade inte protesterat om jag velat gå ut en sväng men jag och Lilleman har haft det så mysigt här hemma. Vi har precis bakat mockarutor. Det är ju lördag och så måste man ju äta nåt smaskigt. Det blev det igår också när vi hade filmkväll. Storeman valde filmen A-team och vi åt glass och ostbågar. Om filmen var bra? Ingen aning. Jag somnade väl kanske 20 minuter in i den och sen vaknade jag då och då men det var lite svårt att få ett sammanhang...

Ingen promenad idag alltså men jag är fortfarande hostig å snorig. Imorgon ska jag ta mig ut om förkylningen inte blivit värre. Om Lilleman är feberfri kanske vi alla går ut en kort sväng för att få lite luft. Jag tror inte man blir friskare av att vara inne hur länge som helst. Nu ska jag lägga mig i planka.

Heja mamma!

Mellandag

Det blir lätt en sådan när man har en liten sjukling hemma. Ingen promenad att tala om idag heller då jag varit hemma med en febrig Lilleman men det gör inte så mycket eftersom jag själv är snorig fortfarande. Jag har tidigare lyckats med att mota bort förkylningen genom att vila och kanske kan jag lyckas även denna gång. Jag har tidigare försökt med att överdosera C-vitamin men läste i senaste Fitness Magazine att det är oklart om stora doser kan hjälpa. Vi har tydligen en tendens att överdosera vilket kan ge njursten och gråstarr OCH träningseffekten kan tydligen påverkas negativt av höga doser C-vitamin. Det vill vi ju inte - eller hur! Det är ju dessutom en vitamin vi väldigt lätt får i oss på naturlig väg så jag har skippat brustabletterna. Trots att jag tycker att de är ganska goda.

En liten fråga; vi funderar på att hyra stuga på Gotland till sommaren men det är ju en djungel. Var hittar jag en stuga på nordösttra sidan som helst inte är i en stugby utan lite avsides?

Heja mamma!

Mustig skördegryta

...står på menyn idag. Det ser ut som en härlig blandning av diverse grönsaker, kött och ris. Jag får återkomma om det var gott innan jag kanske lägger ut receptet. Det verkar som jag hittat receptet i nån bok av typen "Mat för enorma familjer alt. storkök" för det blev jättemycket mat. Oh well, många matlådor - det gillar vi! Det är väldigt bra att ha hemma för att kunna ta fram vid lunchen. Planering är lösningen för att mota dåliga frestelser i grind. Det gäller speciellt när jag jobbar. Det är extremt sällan jag äter ute när jag jobbar. Dels för att jag är snål men också för att det är svårt att hitta bra mat, tycker jag.

Jag är fortfarande förkyld så jag tar det lugnt med promenerandet men plankar på.

Heja mamma!

I min ensamhet...

sitter jag här. Klockan är bara 20.30 men alla mina killar och min lilla tjej ligger och sover. Ultramakens sömn lämnar mycket att önska i och med att Lilleman inte sovit bra på flera veckor och då jag har Lillan och inte fått lyfta tungt förrän nu måste han ta honom. Trots att vi har den tysta överenskommelsen bränner det dåliga samvetet som en sur mage. Sömnen är viktig för alla men speciellt om man tränar så mycket som ultramaken gör. Det är en viktig nyckel till återhämtning och jag känner mig urdålig när han varje morgon kan konstatera att det varit en urusel natt. Lilleman är självklart helt slut varje morgon han med och även idag fick jag hämta honom från dagis då han fått feber - igen! Han har nu varit sjuk sedan början av oktober. Imorgon går jag med honom till läkaren - igen!

Heja mamma!

Tjohoo!

Jag mailade lite med The Academy och fick veta att jag bara behöver gå ett av deras tre steg för att bli licensierad PT eftersom jag är utbildad styrketräningsinstruktör sedan innan. Jippi, då blev det nästan billigt! Ja, i alla fall betydligt mindre pengar än jag trott tidigare. Så otroligt skönt. Nu känns det verkligen som att det kommer att kunna bli av. Till våren ska jag köra hårt! Lycka!

Heja mamma!

Funderar

Det börjar bli dags att anmäla sig till PT-utbildningen snart men vilken ska man välja? Det är ju inte bara ett företag som man kan välja. Just nu står det mellan Personal Trainer school (som är riktigt dyr), Safe education och The Academy. Nån som har koll? Jag tror att den första går bort då den är mycket dyrare än de andra och rent spontant känns det inte som om den kan vara så mycket bättre. Jag har en hel del kunskap med mig i bagaget, det känns bra, men jag vill ha på papper att jag är en personlig tränare. Jag hoppas ni är många som kommer anlita mig!

Idag kom snön hit till huvudstaden. Jättemysigt eftersom vi har en fyrhjulsdriven Jeep och ultramaken har ordnat vinterdäcken. Värre är det för de andra som sätter sig själva och andra i fara genom att vänta alldeles för länge med att sätta på vinterdäcken och dessutom inte låter bilen stå när snön "överraskar"dem.

Ingen promenad idag då jag känner mig lite förkyld och det dessutom var riktigt blåsigt och snöigt. Ingen bra combo. Jag verkar också ha sträckt nåt i magen så plankorna får vänta idag. Knipövningarna kör jag i alla fall. Gör du det?

Heja mamma!


Mental styrketräning

Jag insåg förra veckan att man kan vinna mycket på att ägna sig åt mental styrketräning. Jag kom att tänka på detta när jag fick sådant sötsug under veckan då jag inte äter sötsaker. Om jag väljer att se det som träning av min mentala styrka (visst lite överdrivet men för mig funkar det) blir det som att klara av ett träningspass. Jag skulle ju aldrig banga för ett vanligt träningspass och heller aldrig tillåta mig själv att misslyckas på ett pass. Alltså gick jag in i köket, blängde ilsket på påsen med turkisk peppar, stängde skafferiet och gick därifrån lite starkare. Jag vann!


Nu är vi alla lite starkare. Bara att blänga på!

Ett annat sätt att underlätta för mig själv är att vara medveten om när jag är som svagast. För mig är det framförallt vid lunchtid nu när jag är mammaledig . Efter att jag ätit lunchen dricker jag kaffe och då vill jag verkligen ha något till kaffet. En lösning för mig är riktigt mörk, bra choklad. Om det är bra kvalitet på chokladen är det inte dumt att äta och det räcker med en ruta men jag måste ha en gräns så jag tar bara med mig en ruta tillsammans med kaffemuggen. Sedan tar jag det inte varje dag.

Heja mamma!

Pirrig i magen...

...blev jag igår. Vi åkte förbi gymmet och jag kom på att jag kanske kan börja med spinning efter att jag varit på efterkontrollen hos barnmorskan den 22:a. Spinning är ju skonsam träning, även om den är jobbig, så den är bra att börja med när man får gå över på "vanlig" träning efter förlossningen. Jag vet inte om det är ett läskigt tecken eller ett bra tecken om man blir helt lycklig och pirrig efter en sådan tanke. För mig är det enbart positivt. Bra musik och ett riktigt svettigt pass - mmmm, vad härligt! Snart kan det bli verklighet.

Kanske är det ett tecken på att jag börjar bli gammal men ett TV-program jag verkligen gillar är "Så mycket bättre". Till och med ultramaken har fastnat för det. En artist som verkligen vuxit i mina ögon är September - vilken grym tjej! Hennes version av Petters "Mikrofonkåt" var ju fenomenal och jag har gått och sjungit på den hela dagen. Om du missat den kolla in den HÄR. Jag vet inte hur man gör för att få en sån där ruta från youtube. Är lite efter tekniskt ibland...

Idag har vi varit på en promenad på en och en halv timme och strax blir det dagens planka.

Heja mamma!

Oh yeah!

Idag är en bra dag.

Gissa vem som precis gled in i sina vanliga stuprörsjeans?


Yep, that would be me!
Mina 27:or åkte precis på och det var inte ens svårt. Ok, det hänger lite skinn över kanten men fortsätter jag med mina plankor så ska nog även det fixa till sig. Förstår du vad länge sen det var som jag gled omkring i något annat än byxor med jättemudd eller mysbyxor. Det känns som om det var innan det fanns TV.

Idag är det dags att börja med julklappsinköpen. Man vill ju inte stå där i december med en jättelista kvar att inhandla. Vanligtvis är jag ute i bättre tid än nu men det ordnar sig. Listan över allas julklappar är gjord nu, det är bara att börja. Men först ska jag lägga mig i planka, i mina 27:or!

Heja mamma!

Zzzzzz...

Jag är känslig för sömnbrist och är ingen glad tjej utan sömn. I natt höll jag på att bli tokig. Jag började nicka till i soffan vid 20.00 och efter 21 gick jag och lade mig efter att ha gett Lillan mat. Hon somnade och när jag lade mig brevid henne vaknade hon och ville äta fram till kl. 01. Jag skämtar inte, tyvärr. Vad är problemet? Jag önskar jag var en sån som kunde sova på dagen men det kan jag inte så jag lär väl somna tidigt på vår filmkväll. Storeman får bestämma snacks och film. Hans och ultramakens plan var att de skulle bestämma vad jag skulle baka varje vecka men där satte jag stopp. De skulle bara sätta sig i soffan och hitta nåt krängligt recept och sedan jäsa i väntan på att jag bakar mellan amningarna. Not really... Jag bakar gärna men inte under dessa slavlika premisser.

Detta stoppar mig inte från att göra mina plankor idag men frågan är om jag orkar ut på en promenad. Skulle jag inte göra det är det inte hela världen. Jag har hittills promenerat varje dag denna vecka och det har varit minst en timmes promenader. Då kan man kosta på sig en dag utan promenad.

Heja mamma!

Känslan ger motivationen

Denna vecka har jag gått tillbaka till hur jag bör sköta kosten. En period tillbaka har jag tillåtit mig själv att släppa på de riktlinjer jag väljer att ha för maten. Anledningen till detta har varit att min aptit varit nästan obefintlig ett tag innan Lillan gjorde en flygande start här i världen. Efter förlossningen fortsatte jag medvetet på denna linje då aptiten inte infann sig direkt och för mig är det viktigt att det jag äter är gott. Jag är ingen Anna Anka som bara ser maten som bränsle och aldrig som något man njuter av. Om så vore fallet skulle jag aldrig äta socker eller dricka kaffe m.m. Som du vet tycker jag att mat också kan vara "nyttigt för själen" som vi brukar säga i vår familj. Det vill säga att det kan vara nyttigt att få njuta av det man tycker om även om det per definition inte är nyttigt för kroppen. I alla fall så är aptiten tillbaka och sedan i måndags kör jag efter mina gamla regler; inga sötsaker, söta drycker eller fikabröd under veckorna. Är jag sugen? Självklart, ibland är jag till och med sjukt sugen MEN jag blir så glad och motiverad när jag får dessa känslor och kanske ser bullar i frysen men gladeligen väljer att inte äta dem. Lite känslan att jag klarade det, jag är stark. Då blir jag ännu starkare och mer motiverad att fortsätta. För mig är det inte så att jag oroar mig för vikten, jag är ju redan tillbaka efter graviditet och förlossning. Det absolut viktigaste är att jag mår bra och att min kropp får det den ska ha.

Hur gör du när suget kommer?

Heja mamma!

Uppdatering 2

Här kommer den, fotot som visar hur jag nu ser ut. Jag tänkte först att det har väl inte hunnit hända så mycket på den månad som gått sedan jag fotade mig sist (d.v.s. en vecka efter förlossningen) men jag tycker mig se en skillnad i fasthet:

Den häftiga outfiten består av världens skönaste sport-BH (Newline, såklart!) och syrrans mycket använda och tvättade gamla mammabyxor. De senare går nog inte att få tag på längre. Jag tror att de slutade tilverkas typ 1844.



Vikten har stabiliserat sig och ligger på ca. 53kg. Ett par hekto mer än innan graviditeten. Det känns himla bra måste jag säga. Snittet har läkt, stygnen har försvunnit och jag jobbar på. Idag består träningen av en promenad in till banken där jag ska växla in våra ihopsamlade 50-öringar om det fortfarande går? Annars får jag, Storeman och Lillan en dryg timmes promenad i alla fall. Utöver detta blir det plankor och knipövningar.

Heja mamma!

På gång

Idag drog hela familjen ut på en långpromenad. En timme och en kvart var vi ute och gick. Vi tog oss till ett villaområde i närheten där villorna är riktigt stora och lyxiga. Helt otroliga hus finns det där. Jag blir så nyfiken när jag promenerar där; vem är det som bor i dessa palats och vad jobbar de med? Med andra ord, vad ska jag göra för att kunna köpa ett sådant hus? Nej, i ett sånt hus kommer jag nog aldrig kunna bo. Jag gissar att de som bor där är företagsledare m.m. Jag är inte beredd att jobba hur många timmar som helst, resa halva veckan och knappt vara ledig på semestern. Jag vill ju vara med familjen först och främst och om det då innebär att jag måste bo i en hyreslägenhet i förorten så får det vara så. Hellre det än att inte träffa famlijen.

Jag känner suget efter att vara på gång. Då är det träningen jag syftar på. Jag känner att jag börjar komma på banan igen. Imorgon ska jag ut och gå igen och nästa vecka tror jag att det är möjligt att öka intensiteten på promenaderna. Plankor körde jag idag igen och det känns bra. Imorgon kommer en uppdaterad bild av hur mina framgångar ser ut på min kropp.

Heja mamma!

När man tror att det är över...

...hittar nya baciller hem till en. Igår, i bilen på väg hem från stan, kräktes Lilleman i bilen och dessutom hemma. Stackars liten, han har verkligen fått sin beskärda del av sjukdom denna höst. Han har dock inte varit medtagen alls utan snarare tvärtom. Gladare än han varit idag var det länge sedan han var. Märkligt. Undrar vad det var för basilusk?

Lilleman är gärna med när vi tränar hemma och drar sig inte för att agera extravikt eller göra övningarna lite mer utmanande:

Lilleman gillar att "nena", som han säger. Jag har hunnit med mina övningar, säklart. Denna vecka börjar jag med planka på tå, dock inte sidoplankan ännu. Det var tungt ska jag erkänna och jag klarade bara 30 sekunder. Jag hade kunnat stå längre men jag vill på intet sätt maxa ännu. Det är ju bara början.

Jag och Storeman har också hunnit med något vi gillar att göra ihop: Gå till biblioteket. Han har ärvt kärleken till litteraturen av mig och liksom jag plöjer han bok efter bok.

Heja mamma!

RSS 2.0