Yrväder

Jag vet inte om det syns på bilden men här i Stockholm yr snön som attan. Jag vill verkligen ha vår nu men man får väl vänta lite till... Min första tanke var "Usch, vilket löparväder..." men men, alla väder är ju löparväder. När vinden ryter får man ryta tillbaka.
När de tråkiga tankarna poppar upp är det skönt att man lärt sin hjärna att ganska snabbt hoppa på rätt tankebanor. I mitt fall börjar jag tänka på hur jag kommer känna mig efteråt. Jag kliver innanför dörren och slår mig på bröstet "Å, vad jag är BRA!". Nu känns det bara kul att hoppa ut i snön och börja springa. Det skulle aldrig falla mig in att åka till gymmet och köra distanspasset på löpband så länge det inte är extremt väder. Idag är det bara väder som tränar hjärnan och skiljer agnarna från vetet, eller hur. Det är absolut inte så att jag ser ner på dem som väljer löpbandet, de väljer i alla fall att röra på sig men personligen tycker jag inte att löpband ger i närheten så mycket som att springa utomhus. Intervaller kör jag dock helst på löpband just för att helt kunna koncentrera mig på löpandet och inte fippla med klockan.
Ger du dig ut idag?
Heja mamma!
Fett losigt!
Idag var jag iväg och gjorde en grej. Det där jag var nervös för. Jag berättar om nån vecka. När jag var klar väntade ultramaken i bilen utanför och hade köpt en burk-cola till mig:

Finns det nåt godare. Jag dricker inte cola ofta. Det är väl därför det är så gott när jag väl dricker det, speciellt på burk. Det är kärlek!
Igår körde jag mitt distanspass igen, 40 minuter även denna gång. Det gick bra, inte lika himlastormande som sist men bra. När jag kom hem möttes jag av min goe Lilleman som ropar "Nuuu är mamma hemma!!". Han tyckte jag skulle gå och duscha direkt för jag var så kladdig (svettig). Jag hade dock mina varjedagövningar att göra och när det var 20 sekunder kvar av plankan kommer Lilleman och sätter sig på mig men jag klarade fram till slutet!

Sötnos!
Ikväll blir det spinning! Hoppas det kommer mycket folk.
Heja mamma!
Mör men avslappnad
Idag var jag till bästa kiropraktorn Jenny. Hon sa att min kropp fungerade bra och hittade inga fel vilket jag inte brukar få höra. Det är alltid nåt som är för kort eller så. Jag har nog skött mig bättre än vanligt. Jag hävdar (som vanligt) att det är core-träningen. Det måste det vara. Det är ju det jag gjort annorlunda. Innan man blir stark i coremusklerna är det ganska "trist" träning eftersom det ofta inte ger en massa svett men när man blir duktigare och starkare och därmed inser hur viktigt det är blir det också roligare.
Jenny knäckte lite i ryggen och gav mig sen en hård massage. Inte riktigt som att vara på spa förutom lugnet, tystnaden och oljan. Märkligt att få en lugn stund för sig själv mitt på dagen. Det kändes lite som ett parallellt universum... Nu är jag helt avslappnad i ryggen och fick med mig en övning jag ska göra hemma som involverar en kavel.
Imorgon ska jag grilla fru PE på gymmet! Me like!
Heja mamma!
Söndagsmys
Igår var det träning på schemat och där stod styrketräning med jogg till och från gymmet. Sagt och gjort, jag tog mina gymskor i handen och snörade på mig Icebugsen och joggade ner till gymmet. 10 minuter och nedför och ganska kallt å blåsigt, trots plusgrader. Veckans gympass är alltid helkropp och utöver det passet har jag ju mina dagliga övningar plus att alla löppass avslutas med styrka. Nej, jag blir ingen bodybuilder men det är heller inte min intention. Tycker inte det är så fint på varken killar eller tjejer att se ut som en belgian blue. Synliga muskler vill jag ju såklart ha och det kommer men löpningen är nu viktigast.
Att springa kan ge mig sådan känsla av lycka som jag sällan hittar någon annanstans. Det är en sådan frihetskänsla att kunna springa och rensar huvudet från allt ont. Sen blir man snygg också, det är ju aldrig fel =)
Ultramaken har nu börjat blogga för Runners World. Inte konstigt att de vill ha en av Sveriges absolut bästa ultralöpare som bloggare. Dessutom Sveriges sötaste... Hans nya blogg hittar ni HÄR.
Heja mamma!
Första LÖPpasset
Sedan jag började springa igen efter senaste förlossningen har jag bara joggat. Idag var det äntligen dags att verkligen börja springa. Idag var det som sagt 30 minuter distans som stod på schemat och skillnaden nu mot tidigare joggpass är framförallt att man under distanspasset tar ordentliga löpsteg till skillnad från lite avslappnad jogg. Det var skönt att sträcka ut och få lite mer fart under dojjorna.
Löptekniken måste jag jobba på och jag kände att den inte riktigt satt på plats vilket förmodligen är anledningen till att benhinnorna gav sig tillkänna. Tur att man är gift med en löparcoach som har svar på många krämpor:
Nej, jag sitter inte och bajsar på mattan. Jag stretchar mina benhinnor. Tydligen ett säkert kort mot denna krämpa. Jag litar på coachen.
Jag ska erkänna att när jag klev upp i morse var jag glad att det skulle dröja några timmar innan det var dags för mig att sticka ut och springa. Termometern visade - 9.6 och det såg riktigt urrigt ut. Hade jag bangat och stannat hemma p.g.a. detta? Självklart inte. Hade jag åkt till gymmet för att köra passet på löpband? Självklart inte, det är en helt annan sak att springa utomhus mot ett löpband och jag föredrar att springa ute eftersom det nu är maran jag satsar mot. Hade det tagit emot att springa i - 9 grader? Oh yes! Men det är inte för kallt för luftrören så det är bara att klä på sig. Det känns jobbigt i max 5 minuter sen är det skönt. Det var inte å kallt när jag gav mig ut och när jag nådde Edsviken lyste solen rakt på mig och det var otroligt vackert. Då är man glad att man inte fegade ur och ställde sig på gymmet. Ultramaken sprang dock 3 mil och stack ut i morse när det var kallare än -9...
Heja mamma!
Yeeehaa!
Jag har nu officiellt äntligen kommit iväg på mitt första löppass. Ja, eller jogg-pass var det väl egentligen. I behagligt tempo joggade jag i 15 minuter bara för att känna efter och börja lugnt. Det är mycket viktigt efter en förlossning att låta det ta sin tid för att inte få problem med t.ex. framfall eller urinläckage. Det är därför som jag kniiipt värre än Susanne Lanefeldt och kört mina plankor. Jag hoppas det fått effekt. Löppasset idag kändes underbart. Konditionen var som om jag aldrig varit borta från träningen och benen likaså. Ländryggen blev lite trött och signalerar att det är dags att börja jobba.

Då kör vi!
Heja mamma!
Sitter och hoppas...
...på att förkylningen ska ge sig iväg oh på varmare väder än -32 som det är just nu. Du vet att jag tjatat länge och väl om att börja springa igen och nu har jag något som ökat min motivation ytterligare:
Mina nya, rosa Icebug skor som jag fick i julklapp av ultramaken. Dem halkar man inte med ens när världen är klädd i vinterskrud. Piggarna på undersidan fixar biffen.
Ultramaken är nu framme i Phoenix och vore redo för tävling om det nu inte vore så att hans bagage med all hans packning inte hade riktigt samma tur... Fortsättning följer...
Heja mamma!
En investering för löparmamman/pappan

Den kommer åka fram till våren när jag kör igång med löpträningen. Då är Lillan tillräckligt stor och jag får börja springa. Barnet måste vara tillräckligt stablit för att inte vobbla omkring i vagnen. Just denna modell (Babyjogger Performance) funkar klockrent. Det är nog den lättaste på marknaden och de smala däcken funkar även en dag som denna när det är snömodd likväl som på asfalt eller grus. Det är klart det blir lite tyngre än ett vanligt löppass men det är inte så farligt och man får tänka till vilken rutt man tar så det inte blir den mest kuperade rundan. Det är helt klart värt pengarna och barnen brukar gilla det också.
Nu funderar jag och ultramaken på nyttiga mellanmål framförallt på kvällen d.v.s. inte så mycket kolhydrater och fett men mer protein. Har du nåt tips? Idag testar vi Finn Krisp med keso, helt ok men det är ju inte som oboy å mackor... Men det är väl som ultramaken säger: Det är bara godis som är gott.
Heja mamma!
Yep, we´re crazy...

Och ja, det är en tjock-TV som syns i bakgrunden. We are also technically challenged...
Syrran kom förbi och av henne och hennes familj fick jag något i födelsedagspresent alla borde ha hemma, speciellt vid denna tiden på året:

Body scrub. Just denna variant doftar och känns som ren lyx. Huden blir som babyhud och det är HÄR du hittar bl.a. denna produkt och härliga behandlingar till det bästa priset. Det är ingen idé att bara smacka på lotion om man aldrig peelar huden, det vet du va?
Äntligen har jag fått till en bild på mina helt underbara barn på en å samma bild:

Det är så mitt hjärta svämmar över av kärlek när jag ser dem. Visst är de fina; tre blonda, blåögda änglar!
Imorgon skriver jag om pannben. Brace yourselves!
Heja mamma!
Anmäld!
Heja mamma!
Vilken dag!
Läste i en blogg häromdagen där en tjej undrade vad man skulle göra nu när det blev för kallt att träna ute. What?!? Jag vet att jag sagt det många gånger förr men det enda som stoppar mig från ett löppass när jag inte är gravid är extremt väder. Med det menar jag att det är kallare än -12 eller snöstorm. Jag tror att många av någon konstig anledning fått för sig att det inte går att springa annat än på barmark. Fel, fel, fel, som Brasse skulle ha sagt. Lova mig att du till vintern testar att fortsätta med utomhuslöpningen. Eller varför inte börja med löpträningen nu och fortsätta även på vintern? Om du inte gjort det förr kommer det bli en nära religiös upplevelse, jag lovar! Det finns hur bra kläder som helst för det ändamålet.

Jag bjuder på en bild av mig, ogravid, i vinterskrud på väg ut på vad som säkert var ett superskönt pass.
Heja mamma!
Hur ska man göra då?
Felet de flesta som börjar löpträna gör är att de direkt förväntar sig att kunna springa 5 kilometer i bra tempo. Jag menar att om man tar det lugnare och ger sig själv en chans når man ganska snabbt dit utan att varje löppass känns som att man ska hosta upp lungorna. Börja med att alternera mellan löpning och gång, t.ex. 2 minutersintervaller, i en halvtimme. Nästa pass springer man längre intervaller och går kortare tid. Ganska snabbt når du dit, jag lovar, men du måste springa regelbundet. Minst två gånger i veckan och helst 3 för att vänja din kropp och dina muskler vid löpning. Om du bara gör det en gång i veckan eller varannan vecka blir det som att börja om varje gång. Allt som är värt nåt kräver lite av dig och löpningen är värt det - alla gånger!

Om du är ute efter att blir en riktigt bra löpare är det till ultramaken du ska vända dig. Han är coachen som hade två av sina kunder på förstaplatsen i både dam- och herrklassen i riksmästerskapen i 100km löpning i Uppsala. Det talar sitt tydliga språk. Gissa om jag kommer bli vass på löpning igen efter förlossningen...
Heja mamma!
Heja mamma!
Jag är också ganska bra. När vi sen kom hem bakade jag och ultramaken bröd; både limpor och frallor. Jag nojar mer och mer över E-ämnen och massa socker i bröden och bakar hellre själv. Jag håller på och experimenterar med mitt frall-recept och idag hällde jag i både krossat linfrö och grov rågmjöl. Får se hur de blir. Jag har inte hunnit smaka ännu.
Idag blev det ju naturligtvis en hel del promenerande så det fick bli dagens träning.
Nästa år är det jag som springer Tjejmilen, under 50 minuter ska jag! Hejamamma!
Det är egentligen självklart men ändå...
Idag har jag ju givetvis hunnit träna. Regnet höll sig borta och det var perfekt löparväder! Jag och min store kille drog på oss Newlinekläderna och gav oss ut i en halvtimme. Det är så härligt när min fine kille gång på gång utbrister "Ååå vad härligt det var att komma ut och springa, mamma!". Han är så himla duktig och ska springa ett enmils traillopp om ett par veckor. Vilken krigare han är! Jag avslutade passet med några bra styrkeövningar.
Ikväll blir det sista Milleniumfilmen. Den andra såg vi igår och jag ska väl erkänna att vi fick avbryta halv tio för att jag sovit sista tio minutrarna och se sista i morse. Underhållande filmer det där.
Hejamamma!
Äntligen löpning!
Glömde förresten berätta hur det gick för ultramaken och hans löptur på Vildmarksmässan; han tog svenskt rekord på 108,63km. Inte illa! Men jag visste ju att det skulle gå bra.
Vad ska du träna idag? Hejamamma!
TGIF!!
Idag har jag hunnit med lite after work med ett par gamla kollegor. Kollegorna är inte gamla som i många år utan gamla som i att jag har jobbat med dem tidigare. Alltid kul att träffa dem. Vi åt grekisk, supergod mat på Kamarina på Söder. Jag är fortfarande jättemätt. Hemma väntade en smaskig donut. Hela familjens stora last... Ja, ja nu är det helg och fredagsmys är tillåtet.
Dagens träning blev intervaller på jobbets löpband. Det funkade det också, även om de där banden har en hel del år på nacken. Imorgon blir det vila igen eftersom ultramaken ska tävla och hans tävlingar är ju väldigt sällan korta och snabba... Hejamamma!
Jag tuffar på
Imorgon - Spinning! Hejamamma!
Jag är en löpare!
Dagens löppass blev ett lite längre pass. 75 minuter härlig löpning med ultramaken och lilleman. Så länge har jag inte sprungit sedan långt innan jag blev gravid med lilleman. Det gick så lätt, så lätt. Jag blev aldrig riktigt trött och hade kunnat springa längre. En sådan härlig känsla. Det roligaste är att mitt löpsteg har blivit så bra. Nu när jag springer, oavsett vilken typ av pass är jag så lätt. Det känns så avslappnat, som en helt ny människa. Jag är en löpare, helt enkelt!
Min käre ultramake har ett lite mer jämt temperament än jag. Mitt kan vara...man kan kalla det exotiskt. Han tyckte i alla fall att mitt utspel på mindre smarta dieter (pulver, juice o.s.v.) var lite onyanserat, skulle man kunna säga. Jag funderade lite och kom fram till att jag inte kommer att ändra inlägget. GI-metoden, LCHF m.m. är en sak. De är inget jag kan stå för eller rekommendera men där äter man i alla fall mat så där får folk göra som de vill men de där andra... Grejen med dem är att de personer jag träffat som gått på de dieterna kan aldrig stå för det och titta en i ögonen och säga att "Det här är jättebra för min kropp, jag mår så bra av att bara dricka shakes och de kilon jag går ner kommer jag hålla". Det har ALDRIG hänt. Ja, jag säger inget mer. Ni vet vad jag tycker. Puss på er i alla fall :)
Idag har jag bokat tid för min tatuering!!!! Oooo, så pirrigt! Det ska bli en dödskalle med spader ess, en ros i munnen, diamanter till ögon, hög hatt och ovanför en tiger som ryter och sprutar eld. 30x30cm på magen. Vad tror ni om det?
Imorgon blir det gymmet! Hejamamma!
Snabb, snabbare, snabbast!
Lilleman har inte gillat att det var måndag idag. Måndag innebär ju att han och jag är ensamma efter en rolig helg då ultramaken och Sigurd också varit hemma. Han har varit ganska gnällig och letat sig ut i hallen för att leta efter fler familjemedlemmar. När då äntligen store killen kom hem rusade han ut i hallen som ett skott och ville vara med honom och hans kompis. Att vällingflaskan var näst intill orörd var ointressant...
Imorgon blir det spinning. Nytt, fräscht pass som blev skitbra om jag får säga det själv och det får jag ju! Hejamamma!
Ibland så undrar man...
Nog om detta. Självklart har jag hunnit träna idag. Det har väl du också, eller? Ultramaken var ute på ett lååångpass idag. Efter 5 timmar kom han förbi för att hämta upp mig och lilleman. Vi hann springa i 35 minuter innan vi var tvungna att springa hem för att vi, orutinerat nog, glömt skicka med vår store kille en hemnyckel för att han skulle kunna ta sig in när han kom hem från skolan. Ja, ja, det blev ett bra pass i alla fall.
Idag har jag dessutom hunnit baka bullar och göra glasyren till chokladtårtan. Imorgon firar vi lillemans 1-årsdag. Han fyllde ju år för en vecka sedan men imorgon är kalaset.
Imorgon blir det gymmet på morgonen. Nu blir det kaffe och bullar! Hejamamma!