När blev jag husmor egentligen?

Ibland undrar vad som hände. Vanligtvis ser jag mig som lika mogen som en...typ 20-åring och lika fräsch ;). Varje gång jag ska svara på hur gammal jag är måste jag tänka efter...just det 30. Jag är verkligen bara 30 år. Det dröjer en och en halv månad tills jag är 31. 30 - det är ju gammalt. Dessutom kommer jag på mig själv med att t.ex. fira kanelbullens dag, som det är idag. Och då funkar ju inte köpesbullar. Det ska bakas själv och så inser jag, mitt i allt, att det jag gör kl. 8.30 en söndagsmorgon är att baka bullar... Husmorslampan börjar sakta blinka med ett långsamt, men bestämt intervall. Jag gjorde i alla fall mina barn glada:
 

Charlie betedde sig som en liten lejonunge som får mat: "Bäst jag trycker i mig allt så ingen kan ta det ifrån mig". Ultramaken var heller inte så ledsen över nybakta vanilj/kanelbullar. Som om inte det var nog räddade jag min syster från bullbak. Igår skulle hon precis berätta för mig att hon tänkte baka bullar idag men när jag bjöd hem dem på bullfika ändrade hon sig och ropade åt sin man att de inte behöver baka för det blir bullar i alla fall. Husmorslampan blinkar snabbare...

Bullarna fick godkänt av syrrans familj och min lilla barnflicka tillika pojkarnas kusin underhöll mer än gärna lilleman.

Hon var så spänd innan Charlie föddes att hon frågade om hon kunde följa med till sjukhuset när det väl var dags. Gullgumman!

Till middag har vi nu en köttfärslimpa (!!) i ugnen som simmar runt i en ugnsform tillsammans med lök och morötter. Herregud, är inte den maträtten utdöd? Jag känner lite yrsel där jag står och formar den "knubbiga limpan" (det står så i receptet) och får flashbacks av plyschkläder i brunt och orange. Jag ser korta sekvenser ur "Tillsammans" innan jag hittar fokus igen och fortsätter forma den knubbiga limpan. Husmorslampan orsakar nästan kortslutning i huset och jag vet att huset kommer att mörkläggas när jag om en stund börjar med brunsåsen... 30 going on 45 anno 1975...

Tillbaks till en mer acceptabel verklighet. Dagens träning bestod av lite motionscykel och därefter testade jag ett par låtar på mitt corepass som jag nu börjat knåpa på. Ultramaken och Sigurd fick vara testpersoner. Utlåtandet efteråt blev "skitjobbigt men bra" ultramaken höll med men tyckte att det kändes konstigt i hans magmuskler... vi tränade magen...

Hejamamma!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0