Det är så skönt när man bestämt sig!
Det var länge sedan jag hade ett konkret mål med min träning annat än att må så bra som möjligt. För några år sedan tränade jag för att jag tävlade. Nu är det kortsiktiga målet Stockholm maraton i juni. Det långsiktiga är en svensk klassiker inom en inte alltför avlägsen framtid. Det är så skönt när man bestämt sig för att satsa. Träningen blir roligare, motivationen sitter som ett litet troll på ens axel och klappar en på axeln när man gör det man ska och går framåt i träningen. Jag känner hur jag ler inombords. Det där med höften det ligger som en parentes, det finns där med jag tänker inte låta det stoppa mig. Det är som jag sa till min naprapat: Jag är ingen skröpplig tant! Det återstår bara att min höft också fattar det....
Idag drog jag med mig min store kille (inte ultramaken) till simhallen. Jag tänkte att min rygg och höft skulle gilla att simma. Det var skönt men det var riktigt länge sen jag simmade. Det är inte riktigt min styrka och tankarna gick till Vansbrosimmet som ju är en del av en svensk klassiker. Kan man simma med flytväst? Jag skulle behöva en crawlkurs...
Kom ihåg att det aldrig är för sent att börja träna, eller för tidigt
Hejamamma!
Du är en riktig tuffing!! Ska du köra "tjejklassikern" eller den hårda versionen?? Jag har genomfört halva tjejklassikern och simningen fixar man utan crawl (den är en baggis ;-))
Den vanliga svenska klassikern ska jag köra.
