Det verkar som...
...jag klarade mig från magsjukan. Det är knappt så man tror att det är sant! Nu har jag ju förstås ingen hud kvar på händerna, så mycket har jag tvättat dem och spritat men det får det väl vara värt?
Igår gick jag med ultramaken och lilleman på en riktigt långpromenad. Helt underbart väder och skönt var det men trött blev jag. Helt riktigt alltså. Löparskorna ligger nu på hyllan för ett tag framöver. De kommer nog fram nästa år igen skulle jag tro. Höftbesvären är borta för tillfället. Livet känns ganska bra trots att löpningen fått stryka på foten för ett tag. Saker får mogna i mitt huvud och nu börjar det kännas mysigt och naturligt. Träningen får överlag tas ner till en lägre nivå men regelbundenheten finns kvar. Utan träningen kollapsar min kropp. En helt naturlig reaktion då träning är något vi alla behöver.
Jag tänker mycket på den coreträning jag kör och tror att många, på felaktiga grunder, håller sig ifrån den. Man tror att det inte ger så mycket och är van att träna stenhårt. Hemligheten är dock att coreträning ger mer ju bättre man blir på det och möjliggör att kroppen klarar hårdare träning utan att gå sönder. Ett tydligt bevis på detta är ultramaken. Han lyckades med coreträning fån bort diskbråck. Han blir väldigt sällan skadad och eftersom han är så duktig på att hitta anspänningen i magen är han helt svettig och trött efter ett pass. När man kör med personer som inte ännu nått dit blir de inte alls lika trötta - av naturliga skäl. Ju bättre man blir desto mer kan man ta ut sig!
Idag blir det också promenad. Ultramaken äter nu penicillin så han får hålla sig från träning. Hejamamma!
Igår gick jag med ultramaken och lilleman på en riktigt långpromenad. Helt underbart väder och skönt var det men trött blev jag. Helt riktigt alltså. Löparskorna ligger nu på hyllan för ett tag framöver. De kommer nog fram nästa år igen skulle jag tro. Höftbesvären är borta för tillfället. Livet känns ganska bra trots att löpningen fått stryka på foten för ett tag. Saker får mogna i mitt huvud och nu börjar det kännas mysigt och naturligt. Träningen får överlag tas ner till en lägre nivå men regelbundenheten finns kvar. Utan träningen kollapsar min kropp. En helt naturlig reaktion då träning är något vi alla behöver.
Jag tänker mycket på den coreträning jag kör och tror att många, på felaktiga grunder, håller sig ifrån den. Man tror att det inte ger så mycket och är van att träna stenhårt. Hemligheten är dock att coreträning ger mer ju bättre man blir på det och möjliggör att kroppen klarar hårdare träning utan att gå sönder. Ett tydligt bevis på detta är ultramaken. Han lyckades med coreträning fån bort diskbråck. Han blir väldigt sällan skadad och eftersom han är så duktig på att hitta anspänningen i magen är han helt svettig och trött efter ett pass. När man kör med personer som inte ännu nått dit blir de inte alls lika trötta - av naturliga skäl. Ju bättre man blir desto mer kan man ta ut sig!
Idag blir det också promenad. Ultramaken äter nu penicillin så han får hålla sig från träning. Hejamamma!
Inte magsjuk ännu...
Än så länge har jag klarat mig från helvetessjukan men man vet aldrig när den slår till. Familjen här hemma börjar komma tillbaka men mamma och pappa, som är i stan och hälsar på, åkte dit igår. Stackare, vilken semester de fick. Först fick de ta bilen istället för flyget och så visade det sig att flyget faktiskt gick och nu åkte de på magsjuka. Välkomna hem till oss...
En stor del av dagen har spenderats i min store killes rum. Han är inte riktigt lika pedant som jag kan man säga och jag har därför fått hoppa in och börja operation storstädning. Idag var första gången som jag kände att städhjälp inte är så dumt ändå. Inte bara för store killens rum utan mer för hela lägenheten. Men var ska man börja leta och vad kostar det egentligen? Det känns som en djungel.
I eftermiddag är vi bjudna på middag. Min kära storasyster har nu äntligen tagit sin hud-, spaterapeut och massageterapeutexamen. Plus Cidescoexamen, inte att förglömma. Hurra för henne!! Jag har en del uppdrag åt henne, should she choose to accept them...
Imorgon ska jag ut och promenera och coreträna. Hejamamma!
En stor del av dagen har spenderats i min store killes rum. Han är inte riktigt lika pedant som jag kan man säga och jag har därför fått hoppa in och börja operation storstädning. Idag var första gången som jag kände att städhjälp inte är så dumt ändå. Inte bara för store killens rum utan mer för hela lägenheten. Men var ska man börja leta och vad kostar det egentligen? Det känns som en djungel.
I eftermiddag är vi bjudna på middag. Min kära storasyster har nu äntligen tagit sin hud-, spaterapeut och massageterapeutexamen. Plus Cidescoexamen, inte att förglömma. Hurra för henne!! Jag har en del uppdrag åt henne, should she choose to accept them...
Imorgon ska jag ut och promenera och coreträna. Hejamamma!
Suck - vad mer kan man säga?
Igår kväll kommer ultramaken hem från ett kundmöte och mår...lite risigt kan man säga. Magsjuk. Direkt efter att han hämtat sig från förkylningen kommer en ny gåva som ett brev på Posten. Liquid yawns hela kvällen och jag tvättar, spritar, vädrar, håller för andan men inser snart att det inte är möjligt i 48 timmar till. I morse begav jag mig till affären för att proviantera efter att jag lagt lilleman som också la en pizza till morgongröten (hoppas du inte är kräsmagad, förlåt i så fall...). Å jag fortsätter tvätta, sprita, vädra men lägger ned det där med att hålla för andan.
Till något roligare; i tisdags hade jag pulsspinning igen efter ännu ett sjukdomsuppehåll. Kul, som vanligt även om tiden inte är den mest optimala för mig. Igår var det core på schemat. Inte så många kollegor som dök upp men det var kul ändå. Det är speciellt roligt att se hur duktiga alla blivit teknikmässigt.
När man, som jag, är mycket träningsintresserad och kunnig inom det området får jag ofta frågor om motivation; hur håller jag mig motiverad att träna och vad gör jag om jag känner att motivationen försvunnit? När det gäller just den mentala biten har jag fått enorm hjälp av ultramaken som själv går hos en riktigt duktig mental coach som vet hur man ska tänka. Som jag förstått det handlar det först och främst om att sluta berätta för sig själv hur omotiverad man är. Ju mer du säger det desto mer sant blir det. Gå tillbaks till grunden; varför tränar jag? Är det för att må bra? Se bra ut? Gå ner i vikt? Vad tycker jag är roligt att träna? Löpning, gruppträning, styrka eller kanske lite av allt? Se till att variera träningen och gör det som är kul. Om du har ett antal pass du ska köra under veckan kan du arrangera om dem så att du tränar det du gillar mest en dag som du inte känner dig så motiverad. Men när den dagen kommer; tvinga bort de negativa tankarna och tänk istället på t.ex. vilken bra musik du har i MP3n, vad skönt det ska bli att basta efteråt om du har möjlighet till det m.m. Själv gillar jag att slita; det får gärna vara grisigt, jobbigt och man ska vara slut efteråt. Då skapar jag mig en mental bild av hur jag känner mig och ser ut efteråt och det får mig alltid att le och snabba på stegen till träningen.
Just nu håller jag bara tummar och tår för att jag ska slippa bli sjuk igen, snälla, snälla!
Hejamamma!
Till något roligare; i tisdags hade jag pulsspinning igen efter ännu ett sjukdomsuppehåll. Kul, som vanligt även om tiden inte är den mest optimala för mig. Igår var det core på schemat. Inte så många kollegor som dök upp men det var kul ändå. Det är speciellt roligt att se hur duktiga alla blivit teknikmässigt.
När man, som jag, är mycket träningsintresserad och kunnig inom det området får jag ofta frågor om motivation; hur håller jag mig motiverad att träna och vad gör jag om jag känner att motivationen försvunnit? När det gäller just den mentala biten har jag fått enorm hjälp av ultramaken som själv går hos en riktigt duktig mental coach som vet hur man ska tänka. Som jag förstått det handlar det först och främst om att sluta berätta för sig själv hur omotiverad man är. Ju mer du säger det desto mer sant blir det. Gå tillbaks till grunden; varför tränar jag? Är det för att må bra? Se bra ut? Gå ner i vikt? Vad tycker jag är roligt att träna? Löpning, gruppträning, styrka eller kanske lite av allt? Se till att variera träningen och gör det som är kul. Om du har ett antal pass du ska köra under veckan kan du arrangera om dem så att du tränar det du gillar mest en dag som du inte känner dig så motiverad. Men när den dagen kommer; tvinga bort de negativa tankarna och tänk istället på t.ex. vilken bra musik du har i MP3n, vad skönt det ska bli att basta efteråt om du har möjlighet till det m.m. Själv gillar jag att slita; det får gärna vara grisigt, jobbigt och man ska vara slut efteråt. Då skapar jag mig en mental bild av hur jag känner mig och ser ut efteråt och det får mig alltid att le och snabba på stegen till träningen.
Just nu håller jag bara tummar och tår för att jag ska slippa bli sjuk igen, snälla, snälla!
Hejamamma!
Ny vecka - utan förkylning?
Man kan ju alltid hoppas. Numera verkar dagar utan snor vara en bonus så det är bara att tacka och ta emot.
Jag börjar hämta mig från vulkanbesvikelsen även om det fortfarande är lite sorg i hjärtat. Denna vecka är det tillbaks till träningen och det är ju alltid kul! Imorgon blir det spinning igen, jag får se till att ta det lugnt nu när jag varit sjuk så länge. Jag vill inte bli sjuk igen. Det får gärna gå ett tag. Samma gäller för resten av familjen som också åkt på diverse baciller. Lyckligtvis är det bara jag och lilleman som behövt penicillin...än så länge.
Dagen har spenderats på IKEA och på Bögs gård (jo det heter så...) där de har en massa djur och det var toppen för lilleman som fick klappa hästar, en get och en hund. Ögonen bara lyste. Lite senare hade dessutom mamma och pappa letat sig ner från Norrland. Tanken var att de skulle flyga men de vågade inte chansa på att flyget skulle gå. Nu visade det sig att det gjorde det. Givetvis när de hittat ett alternativt färdsätt. Ja ja, man har ju hälsan i alla fall.
Hejamamma!
Jag börjar hämta mig från vulkanbesvikelsen även om det fortfarande är lite sorg i hjärtat. Denna vecka är det tillbaks till träningen och det är ju alltid kul! Imorgon blir det spinning igen, jag får se till att ta det lugnt nu när jag varit sjuk så länge. Jag vill inte bli sjuk igen. Det får gärna gå ett tag. Samma gäller för resten av familjen som också åkt på diverse baciller. Lyckligtvis är det bara jag och lilleman som behövt penicillin...än så länge.
Dagen har spenderats på IKEA och på Bögs gård (jo det heter så...) där de har en massa djur och det var toppen för lilleman som fick klappa hästar, en get och en hund. Ögonen bara lyste. Lite senare hade dessutom mamma och pappa letat sig ner från Norrland. Tanken var att de skulle flyga men de vågade inte chansa på att flyget skulle gå. Nu visade det sig att det gjorde det. Givetvis när de hittat ett alternativt färdsätt. Ja ja, man har ju hälsan i alla fall.
Hejamamma!
Skit-Island!
Ja, du hörde rätt: Skit-Island! Vilket skitland. Nej, det är inte helt rationellt att säga så men seriöst, har vi inga lösningar 2010 för vulkaner som spyr ut aska och förstör folks långt efterlängtade Londonplaner? Är det ingen som sett Simpson-filmen? Släng en kupa över landet eller åtminstone vulkanen! Behöver jag säga att familjen här hemma inte var alltför imponerade över att tvingas ställa in en långweekend i London... Nu skulle vi suttit på en restaurang i London och inte storstädat lägenheten. Ännu pissigare är att vi inte får tillbaka pengarna för hotellet så det var dryga 4000 i toastolen. Blir alltså ingen ombokning av den resan i första taget. Vi tröst-shoppade inne i Stockholm istället och avslutade gårdagen på ett hyfsat tapasställe: La Bodega på Döbelnsgatan.
Imorgon tror jag faktiskt det blir lite core-träning hemma. Får dock skippa övningarna där jag ligger på mage... Hejamamma!
Imorgon tror jag faktiskt det blir lite core-träning hemma. Får dock skippa övningarna där jag ligger på mage... Hejamamma!
God morgon!
Sitter här lite ensam så här på morgonkvisten. Lilleman är fortfarande sjuk och har hög feber så han har inte sovit optimalt i natt. Ultramaken har skött det mesta men den tidiga morgonen tog jag och klev upp kvart i sex... Nu sover lilleman här på soffan. Jag tror det är dags att ringa vårdcentralen nu och kolla så det inte är någon öroninflammation som spökar.
Ultramaken gjorde en helt fantastisk prestation häromdagen. Hans mål var att klara det svenska rekordet på 100 miles (16 mil) som innan loppet låg på 17.40. Hans plan var att springa på 17.20. Denna stålman sprang in på 17.05. Jag är så stolt att jag nästan spricker!! Tyvärr är han inte den nya innehavaren av det svenska rekordet då en annan kille sprang snabbare men what the heck. Han sprang nåt så sjukt bra! Eller hur!
Nu börjar det bli dags att väcka familjen. Store killen ska till skolan och jag behöver äta. Längtar till fredag då det är dags för London...
Lite afternoon tea, kanske? Hejamamma!
Ultramaken gjorde en helt fantastisk prestation häromdagen. Hans mål var att klara det svenska rekordet på 100 miles (16 mil) som innan loppet låg på 17.40. Hans plan var att springa på 17.20. Denna stålman sprang in på 17.05. Jag är så stolt att jag nästan spricker!! Tyvärr är han inte den nya innehavaren av det svenska rekordet då en annan kille sprang snabbare men what the heck. Han sprang nåt så sjukt bra! Eller hur!
Nu börjar det bli dags att väcka familjen. Store killen ska till skolan och jag behöver äta. Längtar till fredag då det är dags för London...
Lite afternoon tea, kanske? Hejamamma!
Idag gäller det!
Ultramaken springer just nu ett 100 miles (16mil) lopp här i närheten och hans förhoppning är att ta nytt svenskt rekord. Gissa om jag håller tummarna. Han ska altlså klara det på mindre än 17h 40 min och ingen annan ska komma före såklart. Tanken var att jag och pojkarna skulle spendera större delen av dagen vid banan men så blev lilleman sjuk... Vi ska ta oss dit om ett tag och bara heja litegrann. Jag tror han klarar det. Han är otrolig min ultramake.
Själv har jag städat detta riktigt smutsiga ställe... Vad snabbt det blir smutsigt och vad jobbigt det är att städa när man fortfarande är ganska förkyld. Ja, ja, nu är det klart i alla fall.
Nu är det nedräkning inför Londonresan på fredag. Hoppas vi alla är friska bara! Hejamamma!
Själv har jag städat detta riktigt smutsiga ställe... Vad snabbt det blir smutsigt och vad jobbigt det är att städa när man fortfarande är ganska förkyld. Ja, ja, nu är det klart i alla fall.
Nu är det nedräkning inför Londonresan på fredag. Hoppas vi alla är friska bara! Hejamamma!
Dimman börjar lätta...
...förmodligen är det penicillinet som gör sitt. I natt höll sig nässprayen i 12 timmar, igår var det bara 5 timmar. Man måste vara positiv. Jag känner mig inte heller lika matt som igår meeen jag är ett ogger för den lutherska arbetsmoralen. Jag är nog en av dem i Sverige som är sämst på att vara hemma från jobbet när jag är sjuk. Den enda jag känner som är sämre är min mamma. Hon är inte hemma när hon är sjuk - någonsin. Undrar vart jag ärvt det draget ifrån..? I alla fall tog jag mig till jobbet i morse, jag hade ju ett möte inbokat och tänkte att jag kunde jobba hemifrån efter mötet. Mötet blev inställt så jag kom hem tidigare än beräknat. Nu är jag trött, jättetrött men ska till jobbet imorgon. Lite trötthet stoppar mig aldrig från jobbet.
Alldeles för lite träningsprat är jag rädd men med penicillin i kroppen blir det ingen träning. Det vet ni va? Inte träna om ni äter penicillin. Hejamamma!
Alldeles för lite träningsprat är jag rädd men med penicillin i kroppen blir det ingen träning. Det vet ni va? Inte träna om ni äter penicillin. Hejamamma!
Sjuk
Jo, jag blev sjuk igen... IGEN!!! 3:e gången på tre månader. Jag fattar inte. Mitt immunförsvar måste ha tagit semester, eller nåt. I normala fall blir jag sjuk kanske 2 gånger per år men detta. Jag vet att jag tjatar om hur hemskt det är men det är så man blir tokig. Ska jag inte kunna ha spinningen på tisdag?
Min fine ultramake tar hand om mig på bästa sätt i alla fall så jag har tur. Skicka mig lite energi så jag kommer i form igen är du snäll...
Min fine ultramake tar hand om mig på bästa sätt i alla fall så jag har tur. Skicka mig lite energi så jag kommer i form igen är du snäll...
Inte igen!!!!
Gissa vem som kände lite i halsen när hon vaknade? Yep, igen! Jag kan bara inte fatta det. Vad i hela fridens namn är det med mig. Ska det bli en tredje förkylning på tre månader? Det kan ju inte ens vara lagligt... I alla fall har jag känt mig skrapig i halsen, urrig och lite snorig idag. Skit! Jag har i alla fall sett till att ta det lugnt idag och hoppas kunna kväva det i sin linda. Wish me luck!
Jag har i alla fall hunnit träna i veckan. I tisdags hade jag mitt pulsspinningpass med ny musik. Det gick så himla bra. Kunderna är så duktiga. Vi körde en låt där vi gjorde som en pyramid med pulsen; vi gick stegvis upp och sedan stegvis ned. Superduktiga var alla! Jag är imponerad. Det bli så kul när alla är taggade och motiverade och sedan verkligen ser att det fungerar. Igår kärde jag core för kollegorna på jobbet. Nu kör jag inte bara för min enhet utan för hela kontoret och intresset verkar vara stort. Bra träning och god stämning - kan det bli bättre?
Idag, på skärtorsdag, hade jag bara halvdag på jobbet. När jag satt vid min dator på morgonen fick jag ett sjukt sug efter en tunnbrödrulle. Jag vet inte hur många år sedan det var jag senast åt det men jag bestämde mig för att ge efter för suget. Det är tillåtet ibland och när man gör det valet, så länge det inte är för ofta, kan det vara som en lisa för själen. På hemvägen passerade jag korvkiosken innan jag klev på bussen. Mmmm, gurkmajonäs ska det vara på annars är det ingen idé. Innan dess hann jag gå förbi Sollentuna centrum för att hjälpa påskharen att fixa en överraskning till min fine ultramake. Vem stod inte i centrum och höll förevisning i "köket" om inte Fredrik Paulún. Det var som om han visste att jag skulle ge efter för tunnbrödrullesuget... Han är för övrigt en av Sveriges bäste näringsfysiologer, enligt mig. Jag tycker dock synd om honom för de avarter som stulit hans GI och gjort det till något det inte är. Förlåt alla ni som kör enligt GI-metoden som jag tyvärr tycker är en avart. Det har inget med Paulún att göra. Förresten hörde jag något kul på jobbe häromdagen. En dam pratade om morötter och GI och trodde på fullaste allvar på någon manlig bekant hon hade som hävdade att enligt GI blir man tjock av morötter eftersom de har högt GI. Jag kom på mig själv med att fnissa högt... Morötter har högt GI för att de är så kompakta men du får nog äta ganska många i många år för att bli tjock av dem. Jag tror inte ens det går.
Här är påskharens gåva till ultramaken, förresten.
Ät lagom med godis, god mat och glöm inte träningen så blir det ännu godare. Hejamamma!
Jag har i alla fall hunnit träna i veckan. I tisdags hade jag mitt pulsspinningpass med ny musik. Det gick så himla bra. Kunderna är så duktiga. Vi körde en låt där vi gjorde som en pyramid med pulsen; vi gick stegvis upp och sedan stegvis ned. Superduktiga var alla! Jag är imponerad. Det bli så kul när alla är taggade och motiverade och sedan verkligen ser att det fungerar. Igår kärde jag core för kollegorna på jobbet. Nu kör jag inte bara för min enhet utan för hela kontoret och intresset verkar vara stort. Bra träning och god stämning - kan det bli bättre?
Idag, på skärtorsdag, hade jag bara halvdag på jobbet. När jag satt vid min dator på morgonen fick jag ett sjukt sug efter en tunnbrödrulle. Jag vet inte hur många år sedan det var jag senast åt det men jag bestämde mig för att ge efter för suget. Det är tillåtet ibland och när man gör det valet, så länge det inte är för ofta, kan det vara som en lisa för själen. På hemvägen passerade jag korvkiosken innan jag klev på bussen. Mmmm, gurkmajonäs ska det vara på annars är det ingen idé. Innan dess hann jag gå förbi Sollentuna centrum för att hjälpa påskharen att fixa en överraskning till min fine ultramake. Vem stod inte i centrum och höll förevisning i "köket" om inte Fredrik Paulún. Det var som om han visste att jag skulle ge efter för tunnbrödrullesuget... Han är för övrigt en av Sveriges bäste näringsfysiologer, enligt mig. Jag tycker dock synd om honom för de avarter som stulit hans GI och gjort det till något det inte är. Förlåt alla ni som kör enligt GI-metoden som jag tyvärr tycker är en avart. Det har inget med Paulún att göra. Förresten hörde jag något kul på jobbe häromdagen. En dam pratade om morötter och GI och trodde på fullaste allvar på någon manlig bekant hon hade som hävdade att enligt GI blir man tjock av morötter eftersom de har högt GI. Jag kom på mig själv med att fnissa högt... Morötter har högt GI för att de är så kompakta men du får nog äta ganska många i många år för att bli tjock av dem. Jag tror inte ens det går.
Här är påskharens gåva till ultramaken, förresten.
Ät lagom med godis, god mat och glöm inte träningen så blir det ännu godare. Hejamamma!
