Dimman börjar lätta...

...förmodligen är det penicillinet som gör sitt. I natt höll sig nässprayen i 12 timmar, igår var det bara 5 timmar. Man måste vara positiv. Jag känner mig inte heller lika matt som igår meeen jag är ett ogger för den lutherska arbetsmoralen. Jag är nog en av dem i Sverige som är sämst på att vara hemma från jobbet när jag är sjuk. Den enda jag känner som är sämre är min mamma. Hon är inte hemma när hon är sjuk - någonsin. Undrar vart jag ärvt det draget ifrån..? I alla fall tog jag mig till jobbet i morse, jag hade ju ett möte inbokat och tänkte att jag kunde jobba hemifrån efter mötet. Mötet blev inställt så jag kom hem tidigare än beräknat. Nu är jag trött, jättetrött men ska till jobbet imorgon. Lite trötthet stoppar mig aldrig från jobbet.

Alldeles för lite träningsprat är jag rädd men med penicillin i kroppen blir det ingen träning. Det vet ni va? Inte träna om ni äter penicillin. Hejamamma!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0