Heja mamma!

Det känns skumt att inte träna så mycket längre. Eller inte så mycket, det är egentligen från och med denna vecka som jag dragit ned på träningen inför maran. Mycket maran-prat, jag vet, men det är ju en stor grej för mig. Nåt jag sett fram emot länge och som snart går av stapeln. Undrar vad det blir för väder då? Om det blir stekhett har ultramaken attiraljer som kan stäva hettan. Sämre väder vore egentligen det bästa för mig. Jag springer hellre i snöstorm än i hetta, alla dagar i veckan. Men blir det varmt kan jag se det som att jag då får möjlighet att utveckla ett svagare område jag har. I embrace this too. Inget stoppar det lilla blå tåget, that would be me.

Imorgon blir det intervaller för min del. Ska bli skönt att röra på sig. Ännu bättre att benhinnorna känns bättre. För dig som inte hängt med fixade jag dem med rätt övning och började springa på mjukare underlag. Har mest sprungit på asfalt inför maran men nu, senaste veckorna, har jag hoppat in på motionspåret.

Idag har jag hunnit träffa en kompis och hennes 1 månad gamla lille son inne i stan. Jag fick hålla den lille lurventotten och han var sååå mysig, mjuk, söt och hårig. Jag fick dessutom energi av Marie. Hon är en kvinna med skinn på näsan och med en energi som smittar av sig. Trevligt!

Kram