Nervös

...av ett par olika anledningar. Dels en grej som händer idag som jag berättar om om det går bra. I annat fall vill jag nog bara lämna det bakom mig. Den andra grejen är maran på lördag. Nu har jag längtat så länge. Skulle ha kört ett 30 minuters distanspass igår men kände nåt surrande i halsen så jag hoppade över det. Idag känner jag inget av halsen men är liiite hängig. Det kan vara pollen då det fått mig lite sänkt nu i ett par veckor. Hoppas det är pollen och inget annat. Det vore riktigt surt att bli sjuk nu. Pratade med en kille på gymmet i lördags som skulle ha kört en halvmara förra helgen men bröt lilltån för nån vecka sedan.... Stackare.

Den här nervositeten man kan känna inför tävlingar och andra jobbgrejer kan ibland bli förlamande, hämmande och riktigt jobbiga att gå runt och tänka på. Som en skänk från ovan fick jag hjälp att sätta saker i perspektiv. Jag tittade på Nyhetsmorgon i går morse där det var ett repotage om en 40-årig kvinna, Maria Eggers, ensamstående mamma till en son på 3 år. Hon fick för något år sedan reda på att hon har ALS. Gud, vad oviktiga mina "problem" blev då. Mina barn och man mår bra, vi har mat på bordet och tak över huvudet. Då så!

Jag menar inte att mina små problem inte är att ses som problem. Alla har vi våra bekymmer men ibland kan man behöva sätta saker i perspektiv för att inte förlamas av de "små" problemen. Jag kan i alla fall behöva påminnas ibland om vad som verkligen är viktigt för att se till att jag uppskattar det.

Ha nu en riktigt härlig dag, min vän.

Kram

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0