Heja mamma!

Du vet hur jag alltid tjatar om att man ska träna ändå, även om man inte har lust eller ork. Alldeles för en liten stund sedan satt jag och åt mellanmål med ultramaken och Lilleman och suckade över hur trött jag var. Trött var och är jag verkligen. Förra natten kantades av kräksanering så det är klart att energin får ta stryk. Tidigare idag hade jag bestämt mig för att ta mig ut på en liten promenad när ultramaken kom hem från sin föreläsning men nu satt jag alltså där och lystnade på rösterna som sa att jag kan ta det imorgon istället. MEN då aktiverades den gamla ryggmärgen som varit vilande under den senaste delen av graviditeten. Den rösten sa istället "App, app, app, vad tänkte du nu? Bara därför MÅSTE du ta dig ut en sväng din lata gamla tant!". Den rösten är inte att leka med hemma hos mig så sagt och gjort, ut på promenad bar det. Inte en speciellt lång en men ändå: Jag vann igen! Jag fick frisk luft och fick använda kroppen. Jag tar det fortfarande försiktigt men tillbaka ska jag.

Heja mamma!