När man tror att det är över...

...hittar nya baciller hem till en. Igår, i bilen på väg hem från stan, kräktes Lilleman i bilen och dessutom hemma. Stackars liten, han har verkligen fått sin beskärda del av sjukdom denna höst. Han har dock inte varit medtagen alls utan snarare tvärtom. Gladare än han varit idag var det länge sedan han var. Märkligt. Undrar vad det var för basilusk?

Lilleman är gärna med när vi tränar hemma och drar sig inte för att agera extravikt eller göra övningarna lite mer utmanande:

Lilleman gillar att "nena", som han säger. Jag har hunnit med mina övningar, säklart. Denna vecka börjar jag med planka på tå, dock inte sidoplankan ännu. Det var tungt ska jag erkänna och jag klarade bara 30 sekunder. Jag hade kunnat stå längre men jag vill på intet sätt maxa ännu. Det är ju bara början.

Jag och Storeman har också hunnit med något vi gillar att göra ihop: Gå till biblioteket. Han har ärvt kärleken till litteraturen av mig och liksom jag plöjer han bok efter bok.

Heja mamma!

Kommentarer
Postat av: Maj

Vad äckligt. men hoppas att lillen mår bra nu! :D

2010-11-02 @ 09:20:00
URL: http://majjohansson.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0